Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

BAKGRUND: Studien gÄr igenom olika metoder som kan anvÀndas vid lÀs? och skrivundervisning, kartlÀggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhÄller att nÀr lÀrarna lÄter lÀs- och skrivundervisning utgÄr frÄn elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att belysa hur ett antal lÀrare i förskoleklass till skolÄr tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras lÀs- och skrivundervisning.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rÀtt till en stimulerande sprÄkutveckling, att kunna uttrycka kÀnslor, behov och kÀnna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie Àr att ge en övergripande bild över hur teckenanvÀndning i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling oavsett svÄrigheter och vad pedagogerna har för instÀllningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att anvÀnda sig av tecken som ett komplement för att förstÀrka talsprÄket, speciellt för sprÄksvaga barn. Det har framför allt fÄtt konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförstÄelsen som innefattas i förskolans styrdokument. TillvÀgagÄngssÀttet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkÀtundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

HÄkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras förÀldrar den skriftsprÄkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus pÄ ett tidsperspektiv som strÀcker sig frÄn förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning Àr att beskriva hur elever som gÄr i förskoleklass och deras förÀldrar och pedagoger skildrar den skriftsprÄkliga utvecklingen. LikasÄ vill jag undersöka om förÀldrarnas egna lÀsvanor hÀnger samman med barnets lÀsintresse och behÄllning av olika lÀsupplevelser. Undersökningen Àr kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig pÄ tretton halvstrukturerade intervjuer.

Att vÀnta och föda barn under tonÄren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förÀndringar och det har Àven visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att mÄ psykiskt dÄligt Àn Àldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra lÀnder som skiljer sig sociokulturellt frÄn Sverige vilket medför att det kan vara svÄrt att applicera resultaten hÀr. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur barnmorskor stödjer tonÄringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual?s cognitive growth and development.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnÀra för mina elever bidrog till att jag, nÀr jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssÀtt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn elevers olika individuella förutsÀttningar, göra lektionerna vardagsnÀra, meningsfulla, varierande och Àven gÀrna lustfyllda. Forskningen visar Àven pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt vikten av att kommunicera sÄ att eleverna förstÄr bÄde vad de förvÀntas lÀra och vad de kan utveckla.Detta examensarbete Àr skrivet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestÄende av sÄvÀl observationer, intervjuer, samtal och enkÀter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssÀtt gynnar alla elever, inte minst de svaga dÄ det ger mÄnga möjligheter till att lÄta eleverna uppleva och upptÀcka. LÀrarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehÄllet. De menar ocksÄ att ett laborativt arbetssÀtt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgÄ frÄn de enskilda elevernas individuella behov..

The purpose of this Master?s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education.

Denna studie handlar om datoranvÀndande pÄ förskolan och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer pÄ tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndningen av datorer som ett pedagogiskt redskap pÄ förskolor. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer pÄ förskolan?, Vilka innehÄll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgÄng till?, Vilka möjligheter och hinder finns gÀllande datoranvÀndande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsÀtt.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen pÄ fritidshemmet. Genom vÄrt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes pÄ ett fritidshem med elever frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tvÄ. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade pÄ elevernas intresse och önskemÄl. För att analysera verksamheten anvÀnde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjÀlpte oss att fÄ fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

The aim of this master thesis is to examine information seeking andinformation use among high school pupils in two Norwegian highschools. The main research question focuses on different kinds ofinteraction or lack of interaction in the pupils? information seeking andinformation use.The theoretical framework of the thesis is based on a socioculturalperspective which allows for a specific focus of various forms ofinteraction. I investigate interaction in relation to concepts such associal practices, previous experiences and meaning making. Theempirical material consists of data from a large scale questionnaire (n=217) and in-depth interviews with six pupils.The results show that these pupils are used to interact with digital tools.The pupils trust printed sources more than digital ones, but at the sametime they prefer digital sources since these are easier to handle, it isquicker to locate information and this is easier to understand.