En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

The development of IT systems is usually accomplished by some form of system development methodology. It can be performed as the waterfall method, where each phase is completed before the next begins. One of the reasons to follow a development methodology is that the process is more structured, faster and that the product will have higher quality. One risk of not using a system development approach is that the code can be unstructured and difficult to maintain.This paper describes an alternative method in which the development occurred without the use of any system development methodology. This has been possible because there was a clear goal of the program that should be developed.

Denna rapport är ämnad att undersöka vilken sorts feedback digitala spel kan ge föratt främja motivation och lärande. Studien utförs kvalitativt med fokusgrupper somdatainsamlingsmetod och med högstadieelever som målgrupp. Syftet med studien äratt undersöka dessa aspekter i digitala spel för att se hur de kan överföras till lärospeleller serious games på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågeställningenutformas dock med ett något bredare omfång för att möjliggöra andra eventuellaanvändningsområden för resultaten. Resultaten från studien jämförs med existerandelitteratur och slutsatserna visar att digitala spel främjar lärande och motivation genomatt tillåta en stegvis kunskap, en intuitiv förståelse genom att sätta information i enrelevant kontext eller handling och där spelaren hela tiden har ett syfte med att utföraen uppgift.

Medarbetarnas motivation och engagemang kan anses vara en viktig resurs för organisationer och har stor betydelse för verksamhetens framgång och produktivitet. Syftet med examensarbetet är att kartlägga undersköterskornas motivation på ett vård- och omsorgsboende. Frågeställningarna är: hur är motivationen hos undersköterskorna nu och vad kan förbättras för att öka motivationen. För att få svar på detta utformades intervjuguiden från teorin om Work Design Questionnaire (Humphrey & Morgeson, 2006). Information insamlades genom semistrukturerade intervjuer med nio undersköterskor på ett vård- och omsorgsboende.

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices.A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop.The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions.The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Samhället blir allt mer datoriserat och många anställda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornär det huvudsakliga hjälpmedlet i arbetet. Det förutsätts att den ska fungera problemfritt. Då det uppstår datorproblem kan den anställde påverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnå sina planerade mål och resultat, är det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss på individen eftersom det är individen som först berörs av datorproblem.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ?ett levande språk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Kompetensutveckling kan ses som ett sätt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förändringar i omvärlden genom att skapa förutsättningar för lärande i arbetet. En väldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det är av stor betydelse att arbetsgivaren har förmåga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling på arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhälle att det ställs krav på individernas egen motivation och initiativförmåga gällande kompetensutveckling för optimalt lärande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anställda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anställdas motivation till kompetensutveckling och lärande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssätt där en enkätstudie har genomförts på en kundtjänst inom ett rikstäckande företag inom telekommunikationsbranschen.