Investor Relations har två syften att uppfylla. Investor Relations ska öka marknadens effektivitet, genom att vara ett verktyg för att kommunicera med marknadens olika aktörer. Investor Relations kan också vara ett relationsmarknadsföringsverktyg, där dess uppgift är att marknadsföra bolaget på bästa sätt. Utvecklingen i de svenska bolagens ägarstrukturer går ifrån några stora ägare till ett mer spritt ägande, vilket är resultatet av fler börsnoteringar och den Globalisering som skett. Detta har lett till att kraven på bolagens Investor Relations har ökat under åren.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är. Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa. Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den Globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

SAMMANFATTNING Turismen är den största folkvandringen i modern tid. Under år 2008 reste 922 miljoner turister, denna siffra beräknas stiga till 1,6 miljarder år 2020. I många år har turismindustrin blivit utmanad av media och myndigheter att ge ett snabbt socialt ansvar, till följd av öppna gränser och arbetskraftens migration. Två speciellt besvärliga fenomen är, människohandel och barnsexturism. Denna problematik är vanlig i Thailand, ett land med rykte om att vara en sexdestination. Thailand är idag en stor turistdestination med ungefär 14 500 000 miljoner turister varje år.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, Globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.

SammanfattningI dagens förändringssamhälle, med en ökad Globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag.

Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, Globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

Dagens samhälle präglas av tekniska genombrott och Globalisering. Den digitala revolutionen har skapat nya kommunikationsmedier och förutsättningar för nya affärsmodeller. Nya marknader kan nås lättare, trender rör sig fortare och tillgången till arbetskraft och råvaror har blivit avsevärt större. Alla dessa faktorer ställer högre krav på ett företags ledning idag än vad som gjorts tidigare, och företagens förutsättningar och möjligheter är i det närmaste oändliga idag. Detta skapar en konkurrenssituation som aldrig tidigare skådats och företag måste, för att överleva, ständigt anpassa sig och därmed förändras.

ABSTRACT Elin Broman: FYRA SÄTT ATT SE EN TV-SÄND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiären mellan Leksand och Södertälje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet är analysera tv-sändningen av denna hockeymatch utifrån fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & Katz´ (1992) begrepp ?mediehändelse? idag går att applicera på mindre spektakulära sändningar av matcher eller tävlingar (Contests) än de stora evenemang som dessa forskare syftar på, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som är framträdande i sändningen.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då Globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då Globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.