Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Globala syd - Sida 44 av 56

Potential för odling av energiskog i Europas klimatzoner : En modelleringsstudie av hydrologiska konsekvenser vid introduktion av energiskog över stora arealer

De ökade globala utsläppen är ett resultat av storskalig användning av fossila bränslen som måste minska för att få till stånd en hållbar energianvändning. Åtgärder som energieffektivisering och en omställning från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen är därför nödvändig. För att uppnå detta ses biobränslen  som ett alternativ till fossila bränslen. Införs biobränslen  i form av energiskog över stora arealer påverkas hydrologin i området. Således skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog längs en transekt i Europa och där visa betydelsen av vattenfaktorn.

Förena avveckling med CSR: Hur lyckades Scania i Falun?

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhälleligt företagsansvar med avseende på personalen. Vi gjorde detta genom att titta på hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. Då avveckling av verksamhet är något som många företag genomför till följd av en strävan efter att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, är det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anställda.Rapporten gjordes utifrån en kvalitativ fallstudie där material har inhämtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gå över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvävande diskussioner om detta.

Born Globals internationaliseringsbeteende : en inkrementell process?

I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien.

Ansvarsfrågans vara eller icke vara : Företagsansvar ur tre perspektiv

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning.

Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Reglering av geoengineering -hur, var och varför? : En analys av forskares argumentation kring reglering av geoengineering satt i relation till ett governance-perspektiv

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Hur kan företag använda uppförandekoder, vid upphandling med leverantörer vid outsourcing, för att främja hållbarhet i hela försörjningskedjan?

I och med den ökade globaliseringen och att företag blir allt större har de fått ett ökat ansvar för hela sin försörjningskedja och en större fokus på hållbar utveckling. Uppstår det någon typ av skandal i kedjan är det oftast huvudföretaget som får stå för skulden, därmed har företag börjat införa så kallade uppförandekoder. Koderna är dokument med riktlinjer och krav inom hållbar utveckling som företagen vill att deras leverantörer ska följa. De införs vid upphandlingen med leverantörerna och kan antingen vara ett muntligt eller skriftligt avtal som medföljs i kontraktet. Många företag har arbetat med hållbar utveckling länge men uppförandekoder är något de har börjat införa då det är något som har blivit allt mer populärt under den senaste tiden.

Sandviks potential för hållbar utveckling inom produktionen : En fallstudie om framtida utvecklingsmöjligheter gällande investeringsmöjligheter, certifieringsprocesser och målsättningar

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Design for Recycling för hårda konsumentplastförpackningar : Betydelse under produktlivscykeln och implementering under designfasen

På grund av den globala uppvärmningen och den ökade användningen av plast de senaste årtiondena har plastavfallshantering blivit allt viktigare. Eftersom materialåtervunna produkter sparar material och naturresurser, såsom den olja som används för tillverkning av plast, är denna återvinningsmetod högst aktuell. De begränsningar som finns idag för vad som är möjligt att materialåtervinna gör det allt viktigare att anpassa förpackningar för återvinning bättre. Detta visas tydligt av att de svenska målen för återvinning av hårda plastförpackningar inte uppnås, trots dagens medvetenhet kring miljöproblemen. Denna studie undersöker därför hur Design for Recycling (DfR) kan användas och implementeras på bästa sätt för att stimulera återvinning av hårda konsumentplastförpackningar.Utifrån litterära referenser har en kartläggning av betydelsen av DfR under alla stadier i en produkts livscykel genomförts och genom denna har problemområden identifierats och pågående utveckling inom området urskilts.

Konstruktion av startkatapult för UAV : Utvecklad för Discoverer RPAS

Obemannade system blir allt vanligare både på den militära och kommersiella marknaden. Unmanned Aerial Vehicle, i vardagsspråk benämnt som drönare, är ett flygplan som ombord saknar en mänsklig pilot. Då utbudet och efterfrågan av obemannade farkoster ökar måste tillverkarna lägga mer fokus på att kunna erbjuda hela system, vilket innebär att vid försäljning kan ett komplett system för obemannade farkoster erbjudas. Därför är behovet av tillbehör och kringutrustning idag lika viktigt som det obemannade flygplanet.Unmanned Systems Group grundades 2012 med verksamhet i både Schweiz och Sverige. Företaget förser den globala marknaden med innovativa produkter och tekniska lösningar inom området för Remotely Piloted Aircraft Systems.

Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen : En kritisk diskursanalys av klimatrapporteringen i Dagens Nyheter och New York Times

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.

Urban agriculture/Agricultural urbanity : om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimatbelastande och energikrävande matproduktion

Syftet med arbetet är att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strävar efter att samla kunskaper och koppla samman frågor kring dagens livsmedelssystem, hur våra städer är uppbyggda, och den alltjämt högaktuella klimatfrågan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. Målet är att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram är tänkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs på många sätt av beroendet av fossil energi.

Könsdiskriminering i arbetslivet i samband med graviditet och föräldraledighet : Om bristen på jämställdhet i arbetslivet

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

<- Föregående sida 44 Nästa sida ->