Sök:

Sökresultat:

827 Uppsatser om Globala idéer - Sida 44 av 56

Potential för odling av energiskog i Europas klimatzoner : En modelleringsstudie av hydrologiska konsekvenser vid introduktion av energiskog över stora arealer

De ökade globala utslĂ€ppen Ă€r ett resultat av storskalig anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen som mĂ„ste minska för att fĂ„ till stĂ„nd en hĂ„llbar energianvĂ€ndning. ÅtgĂ€rder som energieffektivisering och en omstĂ€llning frĂ„n fossila brĂ€nslen till förnyelsebara brĂ€nslen Ă€r dĂ€rför nödvĂ€ndig. För att uppnĂ„ detta ses biobrĂ€nslen  som ett alternativ till fossila brĂ€nslen. Införs biobrĂ€nslen  i form av energiskog över stora arealer pĂ„verkas hydrologin i omrĂ„det. SĂ„ledes skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog lĂ€ngs en transekt i Europa och dĂ€r visa betydelsen av vattenfaktorn.

Förena avveckling med CSR: Hur lyckades Scania i Falun?

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhÀlleligt företagsansvar med avseende pÄ personalen. Vi gjorde detta genom att titta pÄ hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. DÄ avveckling av verksamhet Àr nÄgot som mÄnga företag genomför till följd av en strÀvan efter att vara konkurrenskraftiga pÄ den globala marknaden, Àr det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anstÀllda.Rapporten gjordes utifrÄn en kvalitativ fallstudie dÀr material har inhÀmtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gÄ över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvÀvande diskussioner om detta.

Born Globals internationaliseringsbeteende : en inkrementell process?

I den hÀr uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket Àr företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen Àr att analysera och kritiskt granska i vilken utstrÀckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnÄ syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utstrÀckning Born Globals internationella expansion skiljer sig frÄn den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillÀmpat en kvalitativ forskningsmetod.Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar ocksÄ interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien.

AnsvarsfrÄgans vara eller icke vara : Företagsansvar ur tre perspektiv

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.

Reglering av geoengineering -hur, var och varför? : En analys av forskares argumentation kring reglering av geoengineering satt i relation till ett governance-perspektiv

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utlÀsa om den reglering som forskare argumenterar för kan vÀntas vara effektiv nÀrklimatfrÄgor styrs allt mer integrerat frÄn samhÀllet.Geoengineering Àr samlingsnamnet för tekniker som Äterbalanserar klimatet för att motverka klimatförÀndringar.Teknikerna innebÀr stora risker dÄ kunskapen idag Àr liten om effekter frÄn anvÀndning. I dagslÀget finns inte hellernÄgon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast nÄgra tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrÄn FN. Detta framhÀvs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering Àr nödvÀndigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begrÀnsad grupp aktörer kan anvÀnda teknikerna utan samtycke frÄn andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering Àr nödvÀndigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens Àr de om att i slutÀndankrÀvs en internationell reglering, dÄ effekterna frÄn teknikerna Àr globala. En sÄdan utformning Àr inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som Àr integrerad i samhÀllet och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Hur kan företag anvÀnda uppförandekoder, vid upphandling med leverantörer vid outsourcing, för att frÀmja hÄllbarhet i hela försörjningskedjan?

I och med den ökade globaliseringen och att företag blir allt större har de fÄtt ett ökat ansvar för hela sin försörjningskedja och en större fokus pÄ hÄllbar utveckling. UppstÄr det nÄgon typ av skandal i kedjan Àr det oftast huvudföretaget som fÄr stÄ för skulden, dÀrmed har företag börjat införa sÄ kallade uppförandekoder. Koderna Àr dokument med riktlinjer och krav inom hÄllbar utveckling som företagen vill att deras leverantörer ska följa. De införs vid upphandlingen med leverantörerna och kan antingen vara ett muntligt eller skriftligt avtal som medföljs i kontraktet. MÄnga företag har arbetat med hÄllbar utveckling lÀnge men uppförandekoder Àr nÄgot de har börjat införa dÄ det Àr nÄgot som har blivit allt mer populÀrt under den senaste tiden.

Sandviks potential för hÄllbar utveckling inom produktionen : En fallstudie om framtida utvecklingsmöjligheter gÀllande investeringsmöjligheter, certifieringsprocesser och mÄlsÀttningar

Syftet med projektet Àr att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hÄllbarheten inom affÀrsomrÄdets produktion. PÄ grund av företagets storlek och globala utstrÀckning har företaget ett stort ansvar för att vÀrna om miljön. Syftet Àr vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten pÄverkas negativt. De metoder som har anvÀnts för att samla in teori och empiri har bestÄtt utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade kÀllor pÄ internet. En riskanalys har utförts för att verifiera kÀllans innehÄll och bekrÀfta dess trovÀrdighet.

Absorptionskyla i Linköpings energisystem : kompressorkyla vs absorptionskyla

Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för vÀrmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden Àr att mÄnga energibolag söker efter nya avsÀttningsomrÄden för fjÀrrvÀrme pga. det överskott pÄ vÀrme som finns sommartid i energisystem med kraftvÀrme. Dessutom förvÀntas elpriserna fortsÀtta stiga dÄ Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gÄ frÄn ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Design for Recycling för hÄrda konsumentplastförpackningar : Betydelse under produktlivscykeln och implementering under designfasen

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen och den ökade anvÀndningen av plast de senaste Ärtiondena har plastavfallshantering blivit allt viktigare. Eftersom materialÄtervunna produkter sparar material och naturresurser, sÄsom den olja som anvÀnds för tillverkning av plast, Àr denna Ätervinningsmetod högst aktuell. De begrÀnsningar som finns idag för vad som Àr möjligt att materialÄtervinna gör det allt viktigare att anpassa förpackningar för Ätervinning bÀttre. Detta visas tydligt av att de svenska mÄlen för Ätervinning av hÄrda plastförpackningar inte uppnÄs, trots dagens medvetenhet kring miljöproblemen. Denna studie undersöker dÀrför hur Design for Recycling (DfR) kan anvÀndas och implementeras pÄ bÀsta sÀtt för att stimulera Ätervinning av hÄrda konsumentplastförpackningar.UtifrÄn litterÀra referenser har en kartlÀggning av betydelsen av DfR under alla stadier i en produkts livscykel genomförts och genom denna har problemomrÄden identifierats och pÄgÄende utveckling inom omrÄdet urskilts.

Konstruktion av startkatapult för UAV : Utvecklad för Discoverer RPAS

Obemannade system blir allt vanligare bÄde pÄ den militÀra och kommersiella marknaden. Unmanned Aerial Vehicle, i vardagssprÄk benÀmnt som drönare, Àr ett flygplan som ombord saknar en mÀnsklig pilot. DÄ utbudet och efterfrÄgan av obemannade farkoster ökar mÄste tillverkarna lÀgga mer fokus pÄ att kunna erbjuda hela system, vilket innebÀr att vid försÀljning kan ett komplett system för obemannade farkoster erbjudas. DÀrför Àr behovet av tillbehör och kringutrustning idag lika viktigt som det obemannade flygplanet.Unmanned Systems Group grundades 2012 med verksamhet i bÄde Schweiz och Sverige. Företaget förser den globala marknaden med innovativa produkter och tekniska lösningar inom omrÄdet för Remotely Piloted Aircraft Systems.

Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet. Alla skulle formas till moderna mÀnniskor.

KlimatförÀndringarna i nyhetsdiskursen : En kritisk diskursanalys av klimatrapporteringen i Dagens Nyheter och New York Times

Titel: KlimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhĂ€llsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„ fall hur klimatförĂ€ndringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig Ă„t. Vi undersöker ocksĂ„ om klimatrapporteringarna Ă€r uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om nĂ„got ansvar utkrĂ€vs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig sĂ€kerhet eller osĂ€kerhet gentemot klimatförĂ€ndringarna. UtifrĂ„n dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna Ă€r relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r, ansvarsutkrĂ€vande, vetenskaplig sĂ€kerhet och osĂ€kerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet anvĂ€nde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivĂ„erna. Vi har analyserat 8 artiklar frĂ„n New York Times och 9 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA stĂ„r mot varandra i klimathanteringen.

Urban agriculture/Agricultural urbanity : om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimatbelastande och energikrÀvande matproduktion

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

Könsdiskriminering i arbetslivet i samband med graviditet och förÀldraledighet : Om bristen pÄ jÀmstÀlldhet i arbetslivet

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nya villkor som, enligt den rÄdande diskursen inom globaliseringsÀmnet, fÀrgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa pÄverkat den svenska socialdemokratin. HuvudfrÄgan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna frÄga har vi Àven formulerat en underfrÄga som besvaras först: Vad Àr den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rÄdande diskursen, haft pÄ nationers inhemska politik? Studien sker i tvÄ steg, dÀr det första steget fokuserar pÄ underfrÄgan och den andra pÄ huvudfrÄgan. De olika stegen skiljer sig nÄgot i metodiken, Àven om bÄda delar utgÄr frÄn textanalys. Den första delen Àr en Àr av en mer deskriptiv art, dÀr fokus legat pÄ texternas manifesta innehÄll, medans den andra Àr mer av en analys dÀr det latenta innehÄllet varit mer intressant.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->