Sökresultat:
827 Uppsatser om Globala idéer - Sida 35 av 56
Goda rÄd Àr inte dyra : om revisorns förÀndrade roll i kristider
Den senaste tiden har prÀglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. PÄ den osÀkra ekonomiska marknaden som uppstÄr fÄr revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat pÄ att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur pÄverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder pÄ att revisorns rÄdgivning under finanskriser ökar, bÄde i termer av revisionsnÀra rÄdgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.
Corporate Citizenship : Företaget som den goda medborgaren
Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.
Att minröja eller inte minröja ... : en potentiell svaghet i USA:s offensiva bluewater förmÄga vid etablerande av sea control i litorala havsomrÄden
Minan Àr en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor Àr smÄ,billiga i anskaffning, krÀver en liten grad av underhÄll och kan lÀggas ut frÄn i stort settvilken plattform som helst. Minor kan anvÀndas bÄde i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begrÀnsa en motstÄndare tillgÄng till specifika omrÄden. Minor kan ocksÄanvÀndas som försvar av specifika högvÀrdiga objekt, för att förÀndra militÀrgeografin ochförsvara hamnar, basomrÄden m.m. Att möta och neutralisera minor krÀver insats ochanstrÀngning som ej stÄr i proportion till motstÄndarens insats.
Vem behöver lokala nyheter? En kvalitativ studie om unga vuxnas nyhetsvÀrderingar och medieval i dagens globaliserade samhÀlle.
Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias FÀrdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin VÄrterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet Àr att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jÀmförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos mÄlgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken pÄverkas av tiden man befunnit sig pÄ orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma Äsikten Àr dock att en lokal nyhet ska angÄ individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter Àr viktiga, men intresset att ta del av dessa Àr litet och behoven smÄ.
Ăr utstationeringsdirektivet ett effektivt sĂ€tt att bekĂ€mpa "social dumpning"?
Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemslÀnder.En av grundtankarna med EU:s inre marknad Àr att genom konkurrens uppnÄ ekonomisk effektivitet, sÄ Àven pÄ det arbetsrÀttsliga omrÄdet. PÄ arbetsrÀttens omrÄde finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrÀttsliga lagstiftningen nÄtt olika nivÄer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har dÀrför kommit att lÀggas pÄ sociala motsÀttningar. Det Àr med andra ord inte lÀngre sjÀlvklart att ge ekonomiska hÀnsyn företrÀde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebÀr en intresseavvÀgning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.
Som om min kropp var giftig : En litteraturo?versikt om hur personer med HIV upplever ha?lso- och sjukva?rdspersonalens bemo?tande
Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) Àr en kronisk sjukdom som successivt försÀmrar det mÀnskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslÀngd. Detta innebÀr att antalet personer med HIV kommer att öka och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vÄrdkontexter Àn enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmÀrksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte dÄ finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var tvÄ kvantitativa och Ätta kvalitativa.
Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?
Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.
Kan företagets geografiska placering pÄverka dess aktieutveckling?
VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.
Varför inte en vÀgledare?
I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara.
Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.
Internationella strategier i den svenska högskolan : EngelsksprÄkiga utbildningar och benÀmningar i Sverige 1993-2009
VÄr samtid kan i mÄnga avseenden karaktÀriseras som en global tidsÄlder vilket vi kan se spÄr av pÄ flera hÄll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus frÄn det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 Ären haft klara internationella tendenser, nÄgot som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelsksprÄkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelsksprÄkiga benÀmningar. Denna expansion har skett bÄde i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fÄtt ökad betydelse. Samtidigt uppstÄr skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader mÀrks pÄ lÀrosÀtesnivÄ och Àven pÄ ÀmnesnivÄ.
"Some things you can?t really learn through training courses? -En studie om globalt ledarskap i kinesisk och svensk kontext
In recent years more countries have started to blur out their national boundaries to create andrely on international collaborations. China is one of the fastest growing markets in the worldand play an important role on export and import of commodities across the globe. ManySwedish companies have more business collaborations with China than ever. Differencesbetween the cultures can lead to many difficulties for both the employees and the employer.There is both a challenge and a necessityto find ways to communicate, and to get moreknowledge in how to follow and lead people from different background and perspectives. Theaim of this study is to investigate how leaders through their leadership deal with contextualdifferences between China and Sweden and which effect these differences can have.
TrÀhusindustrins marknadsföring av klimatfördelar med trÀ : en studie om kommunikationen betrÀffande trÀbyggandets klimatfördelar
Byggsektorn stÄr för en stor del av de emissioner som pÄverkar klimatet negativt. Byggmaterial baserade pÄ trÀ pÄverkar den globala miljön mindre negativt jÀmfört med alternativa byggmaterial som betong. TrÀhusindustrin kan dÀrför anses ta ett miljömÀssigt ansvar eftersom deras produkter har en lÀgre klimatpÄverkan, vilket bidrar till att minska byggsektorns totala miljöpÄverkan. Informationen om trÀbyggandets klimatfördelar behöver ocksÄ kommuniceras för att skapa möjligheter för kunden att göra miljömedvetna val vid köp av hus. Idag tenderar trÀhusindustrin att marknadsföra kostnadseffektiva fördelar i större utstrÀckning Àn miljömÀssiga sÄdana.
ArmlÀngdsprismetoder
Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.
Ăr gröna obligationer ett finansiellt instrument som bidrar till en hĂ„llbar utveckling?
VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.
Hur uppnÄs ekologisk hÄllbarhet? Samverkan & Motkrafter
Begreppet hÄllbar utveckling har vÀxt fram kring orsaker och lösningar för
globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet Àr mycket brett och
diskuteras runt om i vÀrlden. Diskussionen om hur samhÀllet ska uppnÄ en
hÄllbar utveckling har pÄverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden
till en hÄllbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele-
och trafikplanering. Det Àr bland annat viktigt att det finns förutsÀttningar
för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gÄng- och
cykeltrafiknÀt.