Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US.

Snökyla är en gammal metod som har använts under en mycket lång tid men aldrig i någon större utsträckning. Uppsatsens huvudsyfte är att diskutera de miljöekonomiska effekterna av snökyla. Ytterligare syftar uppsatsen till att undersöka var metoden möjligen kan användas. För att vi ska klara av att bryta beroendet av icke förnyelsebara resurser krävs det att nya metoder och marknader för förnyelsebara resurser söks. En marknadsundersökning har genomförts för att undersöka hur de negativa externa effekterna på miljön kan reduceras och vilka möjliga framtida användare metoden skulle kunna rikta sig till.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.

Denna uppsats är en intervjustudie som omfattar sex utvalda muslimska kvinnor där jag valt att undersöka hur dessa kvinnor ser på muslimska baddräkter. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida dessa kvinnor uppfattar olika typer av muslimska baddräkter och även redogöra för vilka skiljaktigheter det finns mellan dessa kvinnors åsikter och vad dessa skillnader kan bero på. För att få fram olika representationer vad gäller dessa kvinnors tolkningar, kommer jag att använda mig av begreppet flerstämmighet för att lyfta fram olikheterna med hänsyn till de olika tolkningarna som finns inom en religiös grupp. Detta är för att diversiteten som finns inom den egna gruppen ska tydliggöras. Min teoretiska utgångspunkt är Olivier Roys post-globala teori som jag anser vara relevant för det valda temat.

I Hägglunds hydraulmotorer finns en kamring som ythärdas genom induktionshärdning. En robotbaserad induktionshärdningsutrustning som består av två induktorer installerades ca 1995. Problem med bland annat sprickbildning i kamringarna vid testning i motorprovlabbet medförde att det tog något år innan induktionshärdningsutrustningen fungerade tillfredställande. En brant hårdhetsgradient mellan härdzon och grundmaterial anses vara till fördel eftersom den bör ge högre utmattningshållfasthet. Det maximala hertzka tryck som uppstår i kamringen av kamrullarna ger maximala skjuvspänningar ca 0,5mm under ytan.

Bilindustrin är i ständig förändring gällande bland annat design och materialval. Stålet har sedan tidigt 1900-tal varit den enskilt största beståndsdelen i en bil, både procentuellt och viktmässigt. Konsumenter efterfrågar mer bränsleeffektiva bilar för att minska den globala energikonsumtionen, detta leder till att biltillverkare vill göra lättare men fortfarande säkra bilar. I och med detta fokuserar studien till största del på hur framtida stålintensiteten inom bilindustrin kan karaktäriseras, samt vilka faktorer som kommer påverka den framtida stålanvändningen. Studien kommer även att svara på hur den framtida stålintensiteten gällande bilindustrin kommer att ha för påverkan på LKAB:s kundportfölj.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

CSR har kommit att bli centralt i många företags strategier. Vissa akademiker hävdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbättra sitt CSR-arbete medan andra påstår att det endast är ett sätt att framhäva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad från de många artiklar som skrivits om vad företag kan vinna på medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istället likt Knudsen (2011) på vilka företag som har något att vinna på engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgår från Knudsens påståenden och prövar om dessa stämmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. Våra resultat pekar mot att påståendena i huvudsak stämmer men att de bakomliggande orsakerna varierar när man jämför vår geografiska begränsning mot Knudsens mer globala fokus.

Den förändliga globala organisationskulturen kräver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstånden krävs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rätt kompetens mot rätta arbetsuppgifter, utan att någon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men även problem. I den här studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien är av kvalitativ karaktär med en intervjuserie utförd med respondenter från fem organisationer.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ?Skola för hållbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.