Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka utformningen och innehållet i dagens läroböcker i geografi för grundskolans senare år för att se hur väl dessa stämmer överrens med geografiämnets strävansmål. I uppsatsen har en textanalytisk metod använts där ett mindre urval läroböcker analyserats utifrån de två strävansmål som säger att geografiundervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande respektive att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor. Analysen visar att de aktuella strävansmålen kommer fram i läroböckerna i samband med läroböckernas frågor till eleverna. Det är i dessa tillhörande frågor som läroböckerna kan beröra strävansmålen genom att förmå eleverna att arbeta med miljöproblematiken på ett sätt som går i linje med ämnets strävansmål. Det visar sig att det endast är genom läroböckernas öppna frågor utan fasta svar som strävansmålen berörs..

This study is mostly based on previous research, which includes Sub-national actor?s attitudes and regional action towards the European Union. The purpose of the study is to investigate if four Swedish municipalities in Värmland operate internationally towards the European Union and deepen an understanding of their actions. The main research question is: - How can we increase our understanding of municipal action against the European Union? The research questions of this study are answered through qualitative method and semi-structured interviews were conducted.

I dagens multinationella och hektiska samhälle ställs allt högre krav på de faktorer som knyter den enskilde individen närmare gemensamma nätverk. En mycket viktig resurs och kanal inom detta informationssamhälle är Internet. Kanalen Internet är en informationskanal som erbjuder ett snabbt och enkelt sätt att kommunicera med andra människor och organisationer. Såväl storstadsmänniskan som landsbygdsbefolkningen vill ha en snabb och smidig anslutning till Internet. Dagens landsbygd och dess invånare kommer att via den expansiva utbyggnationen av bredbandsnätet i Sveriges kommuner att bli erbjudna en snabb uppkoppling mot den globala värld och miljö som Internet är.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder.

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia.

Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA.

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa utbrändhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare år har det skett förändringar på arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften på den globala marknaden. I samband med detta har kraven på de anställda skärpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa området. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestående av mening, frihet, ångest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell används som teoretisk utgångspunkt.