Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är odemokratiskt styrt, frågan är varför?.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

This Master of Science thesis was completed at the Department of Machine Design at the Royal Instituteof Technology in Stockholm in collaboration with Lund Faculty of Engineering, Luleå University ofTechnology and Stanford University. At Stanford University a global product development project wasrealized as part of the course ME310. The project was initiated by the American company ImmerseGlobal whose vision was to develop a new type of Atmospheric Water Generators, a machine that absorbsthe moisture in the air and via a water system transforms it to pure drinking water. The project was partlyfinanced by the Product Innovation Engineering program, a Swedish research and development programfor increased innovation capability in organizations.In parallel with the global project in the ME310 course the product development process was studied inorder to compare it with a product development course at the Royal Institute of Technology, IPU. Thetwo courses are similar to each other in several aspects.

The purpose of this study is to make a close and critical scrutiny of the EU Lisbon Strategy and the assumption of `sustainable growth´. A basic question is to clarify what is meant by `sustainability´ in the economic and the environmental dimension respectively, and also, to analyse the meaning of `sustainable growth´. Secondly, I try to investigate the relationship between the economical and environmental dimensions of the strategy. Are the goals of the dimensions compatible and mutually supporting or are they conflicting? By illuminating these issues the study moves towards a final set of questions: What are the arguments that encourage or counteract the Lisbon assumption of `sustainable growth´? Is the European Union approaching `sustainable growth´ looking at different economical and ecological indicators? What are the prospects for the Lisbon Strategy as a way towards global `sustainable development´?.

The climate crisis represents a serious threat to both people and nature and it will exacerbate existing inequalities, especially for women and girls who are most at risk yet have contributed least to the problem. Climate adaptation is critical to addressing the challenges of climate change, and it requires integrating a gender perspective to take into account the specific vulnerabilities faced by women and girls, as highlighted in the Paris Agreement. This study examines the implementation of gender perspectives in Swedish governmental climate change adaptation strategies. By applying a qualitative content analysis to 24 government agencies? action plans, the study investigates how gender equality is addressed in the context of climate change adaptation.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

I och med att globalisering ökar i världen, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frågor som går under begrepp så som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske på olika nivåer i företaget med hjälp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrån de tio principerna i FN:s Global Compact. När ett företag arbetar enligt dessa principer ställs krav på rapportering av hur principerna tillämpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frågor. Det finns olika sätt att mäta detta arbete på.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gäller frågor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor; på vilket sätt arbetar företag i Sydafrika med frågor som omfattas av begreppet CSR samt vilka är de främs-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsätta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.