Syftet med denna uppsats Àr att pÄ ett vetenskapligt sÀtt redogöra för min designprocess under mitt examensarbete. I mitt examensarbete har jag arbetat för Hamnkrogen med att ta fram en tallrik i glas till deras servis. Flera krav stÀlldes frÄn deras sida dÄ tallriken var tvungen att fungera rent praktiskt i restaurangen. Bland annat var tallrikarna tvungna att klara av maskindisk och hÄlla vissa mÄtt samt fungera vÀl ihop med maten som serveras. De ville ocksÄ att deras marina tema skulle stÀrkas med hjÀlp av tallrikarnas estetik.

Hjalmar Söderberg Àr en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i vÄra dagar, vilket visar sig i de mÄngtaliga omtolkningar pÄ hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmÀrksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser.Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur dagens gymnasielÀrare ser pÄ anvÀndandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklÀrare som pekar pÄ olika förtjÀnster med att anvÀnda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, dÀribland sprÄket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frÄgestÀllningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv.DÀrutöver har jag sjÀlv gÄtt ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fÄtt besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvÀrderande enkÀt om hur de upplevde mitt lektionsmoment. UtifrÄn detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjÀnster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan.Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna och elevenkÀterna för mitt resonemang in pÄ hur vissa elever kan ha svÄrigheter att förstÄ Àldre texter och forna tiders moralsyn, men ocksÄ nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesÀtt.

FörskolegÄrdar med inslag av trÀd, buskar och kullar som Àr vÀl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC Àr ett verktyg utformat för att bedöma förskolegÄrden och dess potential för att fungera som en stödjande miljö pÄ detta sÀtt. Syftet med studien var att kartlÀgga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering pÄ förskolegÄrdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön pÄ förskolegÄrdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgÀnglighet.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförÀndringar stÀller nu krav pÄ att den fossila energin som skogsmaskinerna Àr beroende av mÄste ersÀttas. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsÀgarföreningar kommer att pÄverkas av den förÀndrade tillgÄngen till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsÀgarföreningarna har en kulturellt prÀglad bilda av miljön som formbar och att förÀndringen frÀmst ses som en möjlighet att framstÀlla bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

I dagslÀget nÀr intresset för miljövÀnlig energi ökar, ses den smÄskaliga vattenkraften som ett sÀtt att minska Sveriges import av energi. I Sverige finns det tusentals nedlagda kvarnar och smÄ vattenkraftstationer som med smÄ medel skulle kunna börja leverera energi. I Björkefall i Olofströms kommun finns en privatÀgd och övergiven kvarn. Detta arbete undersöker möjligheterna till en smÄskalig vattenkraftstation i denna Ät Olofströms Kraft AB.SmÄskalig, vattenkraft, elkraft, generator, turbin .

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrÄgan hos bland annat fastighetsÀgare, potentiella kunder och hyresgÀster. Allt fler bestÀllare vÀljer dÀrmed att lÄta certifiera sina projekt med nÄgot av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebÀr detta en stor utmaning, dÄ det stÀlls hÄrda krav pÄ byggnaden för att den ska uppnÄ den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav pÄverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att dÄ som arkitekt uppnÄ ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven mÄste uppfyllas Àr inte enkelt.  Det Àr dessutom viktigt att projektera rÀtt redan frÄn början.Det hÀr projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hÀnsyn till de gestaltningspÄverkande indikatorer betrÀffande omrÄdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt Àr viktiga att beakta i ett tidigt skede.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.

AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

TvÄ olika vÀrmesystem i tvÄ flerbostadshus har analyserats. MÄlet med analysen Àr att fÄ en uppfattning om vilket vÀrmesystem som Àr mest fördelaktigt i flerbostadshus. I analysen jÀmförs tvÄ olika vÀrmesystem. I vÀrmesystemen anvÀnds tvÄ olika sorters frÄnluftsvÀrmepumpar för att Ätervinna vÀrme ur frÄnluften. NÀr vÀrmepumparna inte klarar av att producera tillrÀckligt med vÀrme för att tÀcka fastighetens vÀrmebehov anvÀnds fjÀrrvÀrme som spetsning.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).

Årligen omkommer ungefĂ€r 130 personer i brĂ€nder och mĂ„nga av dem Ă€r Ă€ldre personer som omkommer i den egna bostaden. Äldre har ofta nĂ„gon form av funktionsnedsĂ€ttning vilket försvĂ„rar agerandet vid en brand och gör dem extra utsatta vid brand. Antalet omkomna i brĂ€nder Ă€r ett problem och studiens syfte Ă€r att försöka kartlĂ€gga brand- och utrymningssĂ€kerheten för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Förhoppningen Ă€r att studien i det lĂ„nga loppet kan bidra till att förbĂ€ttra brandsĂ€kerheten i det egna boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning. FrĂ„gestĂ€llningarna i studien behandlar skĂ€ligt brandskydd i eget boende för personer med funktionsnedsĂ€ttning samt vilket ansvar den enskilde har för brandskyddet och vem som ska ta över om den enskilde inte sjĂ€lv klarar av ansvaret.Examensarbetet utfördes genom en allmĂ€n litteraturstudie med fokus pĂ„ brand- och utrymningssĂ€kerhet för personer med funktionsnedsĂ€ttning.