Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Produktionen och distributionen av fjÀrrvÀrme i LuleÄ kommun sköts av tvÄ företag, LuleKraft AB och LuleÄ Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsÀttning för ett mer anpassat och optimerat produktionssÀtt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjÀrrvÀrmenÀtet och tillhörande anlÀggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhÄllanden. Viktiga komponenter för systemet Àr? Lulekraft - ett kraftvÀrmeverk vilket eldar processgaser frÄn SSAB och olja för att producera fjÀrrvÀrme och el? FjÀrrvÀrmenÀtet - 42 mil lÄnga ledningar förser i princip hela LuleÄ kommun med fjÀrrvÀrme? Hetvattencentraler - nÀr LuleKraft inte rÀcker till för att tÀcka fjÀrrvÀrmebehovet finns möjligheten att anvÀnda dessa dÀr brÀnslet Àr processgaser, olja, pellets eller elFjÀrrvÀrmenÀtet och hetvattencentralerna Àgs av LuleÄ Energi AB men hela systemets drift sköts av personal pÄ LuleKraft.

FlodhÀsten Àr en av Afrikas största vÀxtÀtare och har ett speciellt födosöksbeteende dÄ de endast betar pÄ natten. Under dagen stannar de i eller vÀldigt nÀra vattendrag eller dypölar dÀr de Àr fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast Àta en begrÀnsad del av dygnet mÄste flodhÀsten ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att reda ut varför flodhÀsten endast betar pÄ natten och hur Àr de anpassade till detta. Att de endast betar pÄ natten beror till stor del pÄ att deras hud spricker om de vistas i solen för lÀnge. Dessutom sparar de energi pÄ att sköta sin termoreglering genom att bada istÀllet för att svettas. De Àr framförallt grÀsÀtare men det har visats att de Àter blad, örter, trÀd och buskar i större utstrÀckning Àn som tidigare har trots.

NCC har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och Solna Stad startat ett projekt dĂ€r alternativ energiproduktion i urban miljö ligger i fokus. Ett vindkraftverk med en maxeffekt pĂ„ 2,5 kW installerades pĂ„ NCC:s huvudkontor i Solna i mitten pĂ„ februari 2011. IVL:s roll i projektet Ă€r att arbeta fram en meteorologisk modell dĂ€r vindförhĂ„llandena, med hĂ€nsyn till nĂ€rliggande hinder och olika höjder, presenteras. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en teknisk utvĂ€rdering av vindkraftverket. HĂ„ller leverantören sina löften gĂ€llande produktion? Är urban vindkraft lönsam eller vilka förutsĂ€ttningar krĂ€vs för att den ska bli det? Behöver vindmĂ€tningar utföras eller kan IVL:s modell alternativt data frĂ„n den nĂ€rliggande mĂ€tstationen pĂ„ Bromma flygplats anvĂ€ndas? Vad arbetar konkurrenterna med inom energi och miljö? Dessa frĂ„gor ligger som grund till arbetet.NCC installerade 2009 en vĂ€derstation pĂ„ taket till huvudkontoret och det Ă€r dessa mĂ€tningar som berĂ€kningarna baseras pĂ„.

Detta examensarbete vÀnder sig till personer som Àr intresserade att anvÀnda nya miljövÀnligametoderna för elproduktion eller personer som redan anvÀnder smÄ vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikÀlla i smÄ stugor eller avlÀgsna platser dÀr tillgÄngentill elnÀt Àr omöjligt. Syften i detta arbete Àr först och frÀmst att bygga ett system förelproduktion med hjÀlp av en cykel. Sedan bestÀmma mÀngden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna anvÀnda som ettstödsystem för elproduktion i smÄskalighet.Den första mÄlsÀttningen Àr att utforma ett system med anvÀndning av kraftelektronik dÀr denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikÀllan, dÀrefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

World Solar Challenge Àr en tÀvling i Australien vars syfte Àr att frÀmja utvecklingen av förnyelsebar energi. HÀr deltar olika universitet runt om i vÀrlden och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en strÀcka mellan Darwin och Adelaide pÄ dryga 300 mil genomAustralien pÄ kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs somstudenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingÄr att bygga en solcellsbil som man sedan tÀvlar med.

I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.

En energikartlÀggning Àr en rapport som sammanstÀller energianvÀndning i en fastighet eller del av en byggnad. Med hjÀlp av olika mÀtningar och berÀkningar kan man visa vilka delar i byggnaden som krÀver mycket energi, bÄde vÀrme och el. I denna kartlÀggning ingÄr utredning av energi till ventilation, radiatorer och vÀrme, vatten, kyla, belysning samt elförbrukning och analys av klimatskalet. UtifrÄn denna kartlÀggning kan man sedan utarbeta en ÄtgÀrdsplan som kan leda till förÀndringar och ombyggnationer och omprogrammeringar som sparar in pÄ energianvÀndningen. Denna rapport innehÄller en energikartlÀggning av Lagret 8 i SkellefteÄ.

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

E-papperet Àr ett medie som i framtiden kan komma att anvÀndas för att lÀsa dagstidningar. IstÀllet för att blÀck trycks pÄ papperet sÄ visar e-papperet informationen genom att smÄ partiklar pÄ papperets yta byter fÀrg vilket innebÀr att samma e- pappersark kan innehÄlla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sÀllan accepterade utan att det funnits lÀnkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie Àmnar kartlÀgga tidningslÀsarnas anvÀndningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och anvÀndningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.