DÄ allt fler öppnar ögonen för dagens klimatsituation ökar intresset för förnyelsebar energi. Idag finns det lÄngt utvecklade vindkraftverk med horisontell rotor medan typen med vertikal rotor inte Àr speciellt utbredd. De flesta vindkraftverken Àr vÀldigt stora och ej anpassade för privat bruk. Genom förstudier, idegenereringar och berÀkningar har tre nya typer av vertikala vindkraftverk utvecklats för att konkurrera med dagens vindkraftverk för privat bruk..

I en samtid dÀr miljöproblem fÄtt en relativt stor plats pÄ den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och fÄr i den svenska skolan. Vi har dÀrför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöomrÄdet hÄllbar utveckling för alla avgÄngselever pÄ en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hÄllbar utveckling och hur ett sÄdant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som gÄr sista terminen, fÄtt svara pÄ en nitton frÄgor lÄng enkÀt. FrÄgorna behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena klimatförÀndringar och energi men stÀller Àven frÄgor dÀr eleven mÄste ta stÀllning till pÄstÄenden kring dessa ÀmnesomrÄden.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Syftet med en integrerad projekteringsprocess Àr att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, Àven kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara tvÄ mycket effektiva verktyg som tillÄter att information bÄde kan tas fram, i form av energianalyser, men Àven kommuniceras digitalt med hjÀlp av sÄ kallade IFC-exporter. DÄ projektörer fÄr möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebÀr att information kan tillföras bÄde tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jÀmföra dessa med avseende pÄ energianvÀndning. Analyser frÄn denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan anvÀndas för att utforska olika utformningsalternativ och dÀrmed finna optimeringsmöjligheter med avseende pÄ energi och inomhusmiljö.

Syftet med denna rapport Àr att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus pÄverkar kostnader och energiÄtgÄng för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen pÄ ett pÄgÄende byggprojekt i VÀxjö, kv Limnologen, utförts. Total energiÄtgÄng för isoleringens livscykel har tagits fram frÄn tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets vÀrmebehov har berÀknats mha information frÄn ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiÄtgÄng, koldioxidutslÀpp och ekonomi.

Den hÀr rapporten Àr gjord för ett kandidatexamensarbete pÄ KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hÄllbar utveckling. Bakgrunden till studien Àr den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras frÄn förnybara energikÀllor, dÀr lagstiftning och politiska mÄl kring utslÀpp av vÀxthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft Àr en av dessa förnybara energikÀllor och produktionen av elektricitet frÄn vindkraft har pÄ senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mÀngden vindkraft som ingÄr i det svenska energisystemet stÀller ökade krav pÄ regleringen av produktionen i elnÀtet dÄ vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den Àr intermittent. I dagslÀget Àr det frÀmst vattenkraften som anvÀnds för reglering av vindkraften, men den Àr till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegrÀnsningar i elnÀtet gör att dess förmÄga att reglera elproduktion i södra Sverige Àr begrÀnsad.Studiens mÄl Àr att svara pÄ om det finns teknologier för lagring av energi som Àr lÀmpliga och ekonomiskt hÄllbara för anvÀndning i Sverige samt hur dagslÀget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagslÀget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Seen in many trends and studies, consumers of today feel a growing desire to experience the uniqueness in products and services. This is forcing companies be more innovative and creative in their marketing, in order to distinguish and differentiate themselves and their products/services. We believe that creating a top-to-bottom experience strategy is one way that a company can succeed in this.The purpose of this thesis is to analyze and clarify how a business can reinforce their product experience through a complete experience strategy. In order to demonstrate this we have made a case-study research for the New Wave Group, advising them on how they can place blown glass art at the heart of the town of Kosta.The authors have used qualitative methods and an abductive approach. Four interviews have been completed with executives from the New Wave Group, including the project manager, hotel manager, head of the Kosta Boda smeltery and head of guides and visitors at Kosta museum.

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

PÄ flera hÄll i Sverige har det uppstÄtt brist pÄ personalbostÀder. Denna rapport kommer ta upp hur befintliga byggnader kan anvÀndas till personalbostÀder genom Àndringar i brandskyddet Syftet med rapporten Àr att visa vilka brandtekniska problem och frÄgestÀllningar som kan uppkomma och föreslÄ lösningar pÄ dessa genom upprÀttandet av en brandskyddsdokumentation. Vidare syftar den till att ge lÀsaren insikt, kunskap och idéer för att sjÀlv kunna bidra med lösningar för att minska bristen pÄ personalbostÀder.Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska en brandskyddsdokumentation upprÀttas vid nybyggnation, Àndring av verksamheten eller byggnad som pÄverkar brandskyddet. Brandskyddsdokumentationen bör upprÀttas av nÄgon som har erforderlig brandteknisk kompetens och överensstÀmma med kravnivÄn i BBR.Byggnaden som visas som ett exempel i rapporten Àr en tidigare tillfÀllig hÀktesfilial dÀr brandskyddet kommer att anpassas för att klara de krav som stÀlls pÄ personalbostÀder.Verksamheten som kommer att bedrivas i byggnaden Àr uthyrning av personalbostÀder med gemensamt kök, serviceutrymmen, dusch och toalett. Verksamheten Àr inriktad pÄ lÄngtidsuthyrning d.v.s.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Smarta elnÀt Àr en av lösningarna för att uppnÄ EUs klimatmÄl den s.k. 20-20-20-satsningen. KlimatmÄlen innefattar bl.a. ökad energiproduktion frÄn förnybara energikÀllor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvÀndigt för att hindra den globala uppvÀrmningen samt uppnÄ en bÀttre och mer hÄllbar framtid. Den elektriska energins svaghet Àr den begrÀnsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en vÀderberoende produktion ska smarta elnÀt hjÀlpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.

Sveriges skogar fÄr i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.Effektiviteten i uttaget mÄste bli bÀttre för att pÄ bÀsta sÀtt förvalta den rÄvara som man finns och pÄ det sÀttet fÄ ut merenergi och hÄlla kostnaderna nere. Denna rapport Àr ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framstÀllning av vÀterik syntetisk gas för tillverkning avfordonsbrÀnsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbrÀnsle till industrier förenergiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester frÄn grandominerade slutavverkningsbestÄnd iSverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning pÄ hygget, sönderdelning vid avlÀgg eller sönderdelning vidindustri. Den mest anvÀnda hanteringsmetoden för skogsbrÀnsleuttag i Sverige Àr anpassad efter vÀrmeverkens önskemÄlsamt vilka rekommendationer som ges med hÀnsyn till skogsmarkens nÀringsbalans.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.