Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.

Tekniken inom energihushĂ„llning har utvecklats mycket de senaste 50 Ă„ren. Idag har vi en helt annan syn pĂ„ uppvĂ€rmning och hushĂ„llning av energi i byggnader Ă€n vi hade dĂ„. Denna rapport kommer att fokusera pĂ„ ventilation- och vĂ€rmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushĂ„llningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten pĂ„ 70-talet som energihushĂ„llningsfrĂ„gan drog igĂ„ng pĂ„ allvar. Eftersom oljan blev dyrare sĂ„ var man tvungen att hitta andra lösningar för att vĂ€rma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostĂ€der, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. ÄndĂ„ har hĂ€lso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

This examination paper is an energy-inventory of Soldathemmet at the regement in Halmstad, in colaboration with Fortifikationsverket in Halmstad. The building is first an foremost for the soldiers, where they can go for a cup of coffee or watch TV. There is also a museum and a drivers school in the building. Calculations have been done with two computerprograms; VIP+ and ISOVER Energy. The results were well matched with the statistics that were provided by Fortifikationsverket.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

The company Olofsfors AB manufactures drive belts for forest machinery, known as ECO-Tracks, and abrasion-resistant steel and cutting edges for graders, excavators and tractors, known as Bruxite and SharqEdges. Manufacturing these products requires the steel to be heated and molded, then submerged in water and hardened. The water used in the hardening of steel is pumped to the process from pits below the floor and then pumped back to the pit after it?s been used. Since the temperature of this water rises after being used to harden the steel the temperature of the pumping pit needs to be adjusted to maintain its setpoint of 21°C.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Rapporten handlar om ett examensarbete omfattande 20 p som Àr utfört för Thermia AB i Arvika. Uppdragsgivaren ville fÄ fram förslag pÄ möjliga ÄtgÀrder som kan minska ljudnivÄn frÄn en luftvÀrmevÀxlare. För bra helhetsbild av projektet, lÀs Àven kapitel: 6.VÀrmevÀxlaren ingÄr som en komponent i ett vÀrmepumpssystem, Thermia Aer 5, som anvÀnder uteluften som vÀrmekÀlla. HuvudmÄlet med projektet blev alltsÄ att undersöka och utvÀrdera ljudbildningen frÄn vÀrmevÀxlaren samt att komma fram till olika förslag pÄ möjliga ÄtgÀrder som har potential att sÀnka ljudnivÄn. VÀrmevÀxlarens förmÄga att uppta energi fick ej heller försÀmras.I projektets slutskede tillverkades det ocksÄ en enkel prototyp pÄ ett av designförslagen dÀr den störande ljudnivÄn blev lÀgre.

FörutsÀttningarna för att UmeÄ Energi ska kunna torka rötat avloppsslam frÄn UMEVA med bland annat överskottsvÀrme frÄn DÄva 1 har undersökts. Genom att berÀkna hur mycket energi som finns tillgÀngligt och vilka slammÀngder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. TvÄ modeller pÄ slamtorkar (en bandtork frÄn Hydropress Huber AB och en trumtork frÄn AB Torkapparater) och fyra tÀnkbara driftscenarion, med avseende pÄ torkperiod och slammÀngd, har undersökts.NÀr slamtorkning sker under hela Äret och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/Är med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intÀktskrav pÄ 215 kr/ton slam (vÄtvikt) berÀknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa vÀrden representerar intÀkten slammet mÄste ge för att torklösningen ska vara lönsam. BerÀkningarna baseras pÄ slammÀngder för de senaste fem Ären och produktionsdata frÄn UmeÄ Energis anlÀggningar för 2012-2013.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hÀststall. Det grundar sig pÄ ett specifikt fall, och en allmÀn redogörelse för vad som gÀller framgÄr i litteraturstudien. HÀstnÀringen i Sverige vÀxer varje Är och allt fler vill arbeta med sitt intresse. NÀr det ska byggas ett nytt stall och ridhus Àr det svÄrt att veta vilka lagar och regler som gÀller, och hur det ska finansieras. Miljökrav frÀmst gÀllande gödselhantering mÄste uppfyllas. Kraven beror pÄ antal djurenheter och vilket geografiskt omrÄde företaget befinner sig i. BestÀmmelser kring djurskydd varierar ocksÄ med antalet hÀstar som vistas pÄ gÄrden.

Solen Àr vÄr renaste energikÀlla och en oÀndlig resurs, dessutom Àr den gratis. Solenergin som faller in mot jorden Àr mycket stor och lagras bl.a. i berggrunden. Generellt brukar man rÀkna med att det rör sig om ca 15.000 gÄnger mer Àn vad vi i vÀrlden anvÀnder idag. AlltsÄ rÄder ingen energibrist i vÀrlden.