Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..

Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjäsen Den elektriska flickan samt se om det går att möjliggöra förändringar i ett sådant arbete. Teoretiska perspektiv är semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjäsens manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och därtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förståelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det är möjligt att jobba utanför rådande könsidentiteter att det finns intresse från skådespelare, regissör och dramatikers håll att frångå bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, där vi ständigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

 The image of the poet Gustaf Fröding is the main theme of this essay. It opens with an analysis of the chamber opera Flickan i ögat. This opera has never been translated but a direct translation would be The Girl in the Eye. It refers to a story that when a man looks into the mirror and sees a picture of a girl in his eye, she will be his future love.  Fröding has written a poem "Flickan i ögat" where the person in the poem only observes himself.

Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension"..

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

This essay examines the role of repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin?s analysis of repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva?s idea of Duras as a writer lacking of catharsis.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur. Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Sammanfattande diskussion Känslan av ambivalens tycks vara en av de mest påtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra människors förväntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?duktiga flickan? någonstans i livet. Viljan av att vara duktig är ständigt närvarande, i allt från att spela tv-spel och skura handfatet inför vännernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriär.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

Syftet med undersökningen var att försöka förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolor och välbefinnandet.Vi valde två olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgäende barn och pedagoger.Med hjälp av studiebesök och intervjuer blev den här verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes välbefinnande som då gör dem positivt inställda till sitt arbete.Barnen upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en välutvecklad motorik och fantasi..

?Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationeri Monika Fagerholms Den amerikanska flickan?.Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn.