According to tradition transcribed music is an important part of the repertoar for the classical guitar. Baroque music as well as compositions from the Spanish national romantic era are the two most important sources for transcriptions. My research is aimed at finding answers concerning the relevance of transcribing as well as playing different styles of music on the guitar. Are there any basic rules how these transcriptions should be made? I have chosen to take a closer look at the music of J S Bach as a representative of the baroque period because of the great legacy of his music being played on guitar and lute.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på Gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten Gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna.

In this text, composer Kristoffer Aronsson invites us into his mind. In a sincere and sometimes straightforward way, he tries to communicate his impressions and reflections about art, music and the creative process behind the solo guitar piece Tahini in the shape of gas..

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Kubanen Leo Brouwers Gitarrmusik ligger och känns väldigt bra och tillrättalagd för Gitarren. Vissa grepp och fraser ligger så väl till att man frestas att tro att Brouwer kommit på dessa utifrån greppmässiga orsaker. Är det så? I så fall, finns det andra ?Gitarrklichéer? som följer med när han komponerar annan musik? Kort sagt hur påverkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa Gitarristiska ?spår? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos där Brouwer själv uttalar sig om sin musik.

Denna studie undersöker hur Gitarrpedagoger kan arbeta för att stärka sina Gitarrelevers tilltro till den egna förmågan att kunna spela Gitarr. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat både lärare och elever för att uppsatsen ska innehålla både ett lärar- och elevperspektiv. Jag har använt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) påverkar individens tilltro till den egna förmågan. Dessa begrepp är: Reflektion, Tidigare framgångar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgår utifrån lärarinformanternas intervjuer att elevernas förmåga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten på lektionerna är viktiga faktorer för att stärka elevernas tilltro.

I det här arbetet har jag skapat harmoniseringsverktyg till improvisation och nyskapande ackordföljder. Det handlar om att att göra något kreativt för att se om det finns något outforskat område inom musikteorin. Jag applicerade de nya ackordföljderna på traditionella jazzlåtar och reharmoniserar om dem även för improvisation. I mitt klingande resultat spelade jag in bakgrunder och melodier samt solon på Gitarr där jag applicerade harmoniseringsverktygen. Sedan analyserade jag de aspekter och konsekvenser jag upplevde i processen och diskuterade framför allt min musikaliska utveckling.

I detta arbete presenteras en redovisning av Kurt Weill som kompositör under en tumultartad period (1927 - 33) av hans händelserika liv. Arbetet har jag skrivit ur en Gitarrists och banjospelares ögon, och jag har i min redovisning av hans verk givit kortfattade beskrivningar om hur Weill kan ha gått tillväga då han komponerade för dessa knäppinstrument. Följaktligen har jag resonerat över varför han skrev för dessa instrument; vilka omständigheter och vilka personer som kan ha inspirerat honom till att göra detta. Syftet med detta har varit att samla kunskap till interpretation och arrangering av hans verk, kunskap som jag sedan har använt i en konsert. Jag har även haft som mål att öka min egen kunskap om Weill som kompositör, och att kunna få andra att upptäcka kvalitéerna i hans kompositörskap.Efter att ha skaffat fördjupad kunskap om ett stort antal verk av Weill så har jag valt ut ett antal stycken att arrangera.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur Gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som Gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat istyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till Gitarr-och musikundervisning.

Jag undersöker hur den konstnärliga processen att arrangera inom popmusik påverkas när man som arrangör använder sig av elektroniska instrument, programmerade för att återskapa akustiska klanger, istället för de akustiska instrumenten som återskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk Gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med två poplåtar där klangerna används i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

This study examines the similarities and differences between four guitar teachers in Sweden and the U.S. The aim of the study is to examine how teachers motivate their pedagogical standpoints and to analyze how they experience the frame factors that limit their teaching. Data were collected through interviews with two Swedish teachers and two American teachers. The result shows that the teachers, despite their seemingly different contexts, actually have a lot of common strategies and approaches. Most significant is the tendency to let the students decide some of the content of the lessons.

Det musikaliska samhället är idag inne i en ny era där helt nya förutsättningar råder. Skivbolagen kämpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna händer. Men hur tar man då sin musik och skapandet av den i egna händer? Hur svårt är det egentligen att producera själv utan professionell hjälp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna låtar med de redskap jag hade tillgång till hemma.

Syftet med arbetet är att utveckla min förmåga att utföra jazzimprovisation på Gitarr genom att undersöka och jämföra olika utvalda övningsmetoder: Att använda ackords-, led- och närmandetoner, att sjunga det man spelar samt hämta inspiration från andra jazzimprovisatörer. Jag kommer att undersöka var och en av dessa metoder individuellt för att slutligen jämföra och diskutera kring dem. I arbetets klingande delar improviserar jag över olika jazzstandards och utgår då ifrån de utforskade övningsmetoderna.Efter att ha undersökt de tre övningsmetoderna har jag kommit fram till att det är mycket lärorikt att angripa ett så pass stort ämne som jazzimprovisation från olika håll. Metoderna skiljer sig åt samtidigt som de kompletterar varandra väl. Om man lär sig kombinera dem på ett balanserat vis när man improviserar har man kommit en bra bit på vägen mot att bli en bra jazzimprovisatör..

Jag har alltid uppskattat och sett upp till elGitarrister som kan spela slide men har av någon anledning aldrig själv utforskat spelsättet särskilt grundligt. I denna studie har jag därför valt att utforskat slideGitarrens musikaliska möjligheter på ett djupare plan.Målet har varit att lära mig mer om vad slidens involverande i elGitarrspelet möjliggör och hur slideGitarren kan användas i olika sammanhang. För att undersöka detta har jag fritt utforskat slidens möjligheter och sedan skapat tre låtar för att där använda mig av mina upptäckter.Jag har upptäckt hur sliden kan användas som specialeffekt, vilka likheter det finns mellan sång och slide och hur detta samband går att utnyttja, hur öppna stämningar av Gitarren påverkar slidespelet samt hur sliden kan involveras i det vanliga Gitarrspelet..

ElGitarrskolan är ett försök att skapa en webbsida med inslag av interaktivitet. Sidan är tänkt att fungera som en lärande miljö där besökaren ska lära sig att spela elGitarr, eller att vidareutveckla ditt spelande. Förutom själva spelandet ska sidan också ge gästen information om elGitarren och kringutrustning, med en del tekniska specifikationer, historik m.m. ElGitarrskolan är ett försök att sprida specifik kunskap genom att integrera flera olika medier till en fungerande enhet. Med hjälp av text, grafik, animationer, ljud, video och interaktiva element har jag försökt att göra informationen så lättillgänglig som möjligt och samtidigt intressant.