Syftet med denna studie är att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssätt kan bidra till lustfyllt lärande bland de yngsta barnen på förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser på arbetssättet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att på så sätt se hur barnen reagerar när figurerna från bilderboken får liv och kommer in i verksamheten. Som en röd tråd genom studien, när det kommer till barns lärande, ligger fokus på hur barns språk och kommunikation påverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssätt. Vad händer när bilderboken får liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssätt engagerar och berör alla, stora som små.

De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning.Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Denna c-uppsats är en fallstudie som behandlar barns språkutveckling i förskolan med koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns språkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmänna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen på förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens språkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frågeställningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och Gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Bakgrund: Ett av målen med god omvårdnad är att etablera en vårdande relation. Godkommunikation stärker relationen och det skapas utrymme för bekräftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring två tredjedelar av alla budskap som förmedlas och ärvanligtvis det som uppfattas som mer äkta när budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan både öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar påvikten av en god kommunikativ förmåga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation påverkar den vårdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekräftelse.

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av Gester och tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, Gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, Gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen på en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrån Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör därför också vad det är som påverkar kommunikationen såsom samspelet och bemötandet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i språkliga situationer som sker dagligen på förskolan. Vi vill också undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer på den här specifika förskolan.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.