Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 21 hp.

Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på förändring. Tanken är att synliggöra Gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebär inte bara en förändrad byggprocess utan även förändrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar på arkitekten och Gestaltningsprocessens förändrade förutsättningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrån ett förbestämt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska värden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingår i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till färdig produkt i form av lägenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i två plan.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i Gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i Gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.

Alla människor behöver tillgång till kvalitativ utomhusmiljö i närheten av sina hem. Forskning och studier påvisar sambandet mellan utevistelse och bättrehälsa, naturen har stor påverkan på människor både psykiskt och fysiskt.Därför måste gestaltningen av våra närmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnära utevistelser, speciellt på äldreboenden. Som gammal har man svårt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstår. Sveriges befolkning blir äldre och äldreboenden blir färre. På äldreboenden samlas människor som har svårt att klara av sin vardag själva.

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i Gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på medborgardialogen som nyckeln till det hållbara samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande processer.