This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.

I mitt arbete vill jag undersöka hur strĂ„ket lĂ€ngs Östra Ågatan kan utvecklas och förbĂ€ttras. Syftet med arbetet Ă€r att skapa ett strĂ„k som fungerar bĂ€ttre Ă€n vad det gör idag. Min ambition eller mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att presentera en konkret gestaltningslösning som Ă€r estetiskt tilltalande och funktionellt hĂ„llbar..

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

This work is an exploration of a method and how to find balance between it and its contents. One part consists of a technical study on how to use UV light to yellow distinct surfaces on paper and the other is about how to find use of the method. The common denominator is determined as the consequence of the relationship between light and time. The result is three images that shows various traces of time with time as a graphic expression..

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Att undervisa i teaterÀmnet pÄ gymnasiet innebÀr bedömning och betygssÀttning. BetygssÀttning Àr en komplex uppgift sÀrskilt nÀr det gÀller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkÀnsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny lÀroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krÀvde att teaterlÀrare reflekterade över sina bedömnings- och betygssÀttningsprocesser pÄ ett nytt sÀtt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt frÄn den tidigare.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

FiskbestĂ„nden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgĂ„tt en omfattande förĂ€ndring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken pĂ„ att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av bĂ„de torsk och abborre som predatorer i de kustnĂ€ra tĂ„ngbĂ€ltena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment dĂ€r torskens och abborrens förmĂ„ga att predera pĂ„ storspigg undersöktes, bĂ„de i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrĂ„n var att torsk var en bĂ€ttre predator i mörker Ă€n i ljus och att torsk var en bĂ€ttre predator Ă€n abborre i mörker.Resultaten visar pĂ„ att torsk Ă€r den bĂ€ttre predatorn i bĂ„de ljus och mörker, samt att den Ă€r lika framgĂ„ngsrik i mörker som i ljus.

Through Shadow and Stone Àr ett projekt dÀr textil och ljus samspelar i en textil utsmyckningsbelysning för att skapa en stÀmning pÄ en offentlig plats och dÀr en personlig upplevelse har varit utgÄngspunkten. Fokus i arbetet ligger pÄ hur skuggbilder kan bidra till stÀmningen i rummet och hur man med hjÀlp av trikÄteknik kan ta fram strukturer som kan framkalla dessa. För att nÄ resultatet har arbete med fÀrg och form Àven varit ett viktigt element..

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lÀr sig Àr inriktat pÄ att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare Àn de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förhÄllandet mellan gestaltning och vetenskap stÄr sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jÀmförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de bÄda universiteten. Resultatet visar bÄde skillnader och likheter mellan utbildningen pÄ de valda universiteten, vilket ÄskÄdliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric frÄn Högskolan i Skövde har under vÄren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. DagsljusinslÀppet till hallar i lÀgenheter Àr i princip obefintligt och lampor anvÀnds för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus frÄn utsidan av lÀgenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset frÀmst skulle ske med hjÀlp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillrÀcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bÀttre resultat soliga dagar.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

FÀrger och ljus pÄverkar mÀnniskor, ibland pÄ olika sÀtt och ibland pÄ samma sÀtt. Det finns mycket skrivet, mÄnga teorier om hur mÀnniskor uppfattar fÀrg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhÀnder mig av i den hÀr uppsatsen, skriver om hur olika fÀrger pÄverkar mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Jag har sedan anvÀnt mig av den informationen nÀr jag har gjort mina fem digitala mÄlningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda pÄ om det Àr möjligt att pÄverka mÀnniskor till att fÄ sÀrskilda kÀnslor för sÀrskilda bilder, genom att anvÀnda fÀrg och ljus pÄ rÀtt sÀtt enligt teorierna.