Uppsatsen behandlar hur mÀnniskan har förhÄllit sig till ljus och vÀrme i bostaden. Detta kommer jag att göra genom att se hur fönster och vÀrmekÀllor relaterar till olika rum, men jag kommer Àven att studera hur dessa utformades materiellt. Vidare kommer jag Àven att undersöka hur mÀnniskor frÄn olika sociala grupperingar i samhÀllet valde att förhÄlla sig till ljus och vÀrme. För att se hur mÀnniskan har förhÄllit sig till ljus och vÀrme i bostaden kommer jag att anvÀnda mig av byggnadsarkeologiska rapporter och planlösningar. Jag har valt att begrÀnsa mig till fem fallstudier belÀgna i SkÄne frÄn olika sociala miljöer och frÄn olika tidpunkter.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrÄn anvÀndarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebÀr att ta hÀnsyn till anvÀndaren, nÀrmare bestÀmt ÄskÄdliggöra hur en sÄdan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras pÄ teorier om placering och om olika anvÀndargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i HÀssleholms stadskÀrna och det arbete som ÄskÄdliggörs Àr framstÀllandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig pÄ en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgÀnge och aktivitet.

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvÄrd tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vÄrdmiljön borde dÀrför utformas sÄ den stödjer patientens vÀg till ÄterhÀmtning och vÀlbefinnande. Om vÄrdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades kÀnslan av att hamna i hÀnderna pÄ oprofessionella vÄrdare och att vÄrdkvaliten var sÀmre. Den fysiska miljön borde innehÄlla ljus och omvÀxling i form av fÀrg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vÄrdmiljön, med fokus pÄ fÀrg och ljus, kunde pÄverka patientens hÀlsa.

GarvaregÄrden Àr en bergsmansgÄrd byggd Är 1810 och det finns en önskan om att restaurera trÀdgÄrden i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trÀdgÄrden som till största delen Àr belÀgen om husets östra sida. SyrénhÀck, ÀppeltrÀd och vinbÀrsbuskar Àr nÄgra utav de vÀxter som finns dÀr. Med hjÀlp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen nÀr man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmÀtning och vÀxtlista efter artbestÀmning. Under arbetets gÄng har jag dÀrför iakttagit vad som sker pÄ platsen. T.ex.

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnÀrlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrÄgorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillÀmpas av byggherrarna för konstnÀrlig gestaltning, samt vilka faktorer som pÄverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjÀlp av teorier om hur olika vÀrden kan genereras utifrÄn kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pÄgÄende byggprojekt.

Föreliggande uppsats Àr en gestaltningsstudie, frÄgan Àr om och hur de offentliga vÀrdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gÀllande Migrationsverket. VÄr undran Àr om det svenska folkets lÄga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur vÀrdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen Àr regeringsuppdraget angÄende offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod Àr innehÄllsanalys och materialet utgörs av tvÄ av Sveriges mest besökta tidningar pÄ internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att vÀrdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Gestaltning av ett kombinerat hotell och vandrarhem i Falun.

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign som behandlar gestaltning med vinterfÀgring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrÄgan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker vinterfÀgring. Syftet med arbetet har sÄledes varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för omrÄdet intill Storgatan och KarstorpsvÀgen i Lomma. I arbetet finns ocksÄ en platsanalys som bygger pÄ Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.

PÄ natten Àr vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussÀttningen ge andra typer av vÀrden och pÄverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka den temporÀra ljussÀttningen i stadsrummet. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, dÀr den första undersöker ljus, ljussÀttning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporÀr, tillfÀllig ljussÀttning och tvÄ stÀder, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Det hÀr examensarbetet grundar sig i en gemensam fascination för hur ljus och mönster i samverkan kan förÀndra upplevelsen av ett rum eller skapa nya rumsligheter. Det handlar om att med traditionellt screentryck och tillÀgg av ljus hitta nya sÀtt att arbeta med och förnya anvÀndningen av mönstrad textil i offentlig miljö.Resultatet av arbetet Àr Light Spaces ? ett koncept för mönster och belysning i offentlig miljö dÀr perspektiv förskjuts, linjer fÄr en mening de inte först hade och nya rumsligheter skapas. I korridorer, öppna ytor och mötesplatser ger perspektiven i mönstren ? i samverkan med ljuset ? upphov till nya upplevelser och nya rum i rummen.

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvÄrd tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vÄrdmiljön borde dÀrför utformas sÄ den stödjer patientens vÀg till ÄterhÀmtning och vÀlbefinnande. Om vÄrdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades kÀnslan av att hamna i hÀnderna pÄ oprofessionella vÄrdare och att vÄrdkvaliten var sÀmre. Den fysiska miljön borde innehÄlla ljus och omvÀxling i form av fÀrg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vÄrdmiljön, med fokus pÄ fÀrg och ljus, kunde pÄverka patientens hÀlsa.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Med dagens spelmotorer kan man hÄlla rÀtt hög grafisk standard utan nÄgra problem. Man kan fÄ hög realism och ljus sÀttning som Àr stort sett fotografiskt. Men hur Àr det om man ska efterlikna en klassisk mÄlning? En klassisk mÄlning brukar inte 100 % följa fysiken lagar nÀr det gÀller ljus, fÀrg, form osv. Hur svÄrt blir det att fÄ till en autentisk tavla med mönster frÄn duken och penseldrag? Den hÀr uppsatsen tar det upp hur man bÀsta möjliga sÀtt Äterskapar klassisk konst i 3D.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) pÄ Malmö Högskola beskrivssom en plats för grÀnsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det Àr lÄngt ifrÄn nÄgotsjÀlvklart och diskussionen Àr stÀndigt nÀrvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehÄll i utbildningarna. Detta arbete Àr endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsÀtt och positioneringar inom K3. Empirin bestÄr avdeltagande observationer och videodokumentation av tvÄ personalkonferenser pÄtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Ambient Occlusion Àr en teknik för ambient ljussÀttning i digitala tredimensionella scener. SÄdana scener ljussÀtts vanligtvis med en konstant mÀngd ambient ljus pÄ samtliga ytor oberoende av ytornas vinkel och position gentemot olika ljuskÀllor i scenen. Detta ger ett platt och kalt intryck och utan vidare ljussÀttningstekniker Àr det ytterst svÄrt att urskönja detaljer i scenen. Ambient Occlusion ÄthjÀlper detta genom att reducera mÀngden ambient ljus i vissa delar av scenen. Ambient ljus Àr en enkel approximation av det reflekterade diffusa ljuset som antas nÄ nÀstan överallt i scenen.