Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har nÄgon betydelse för inlÀrningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses Àr fÀrg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgÄngspunkt i hur de pÄverkar inlÀrnings- och prestationsförmÄgan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och Äsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Som bildlÀrarstuderande och aktiv bildskapare har det lÀnge varit en naturlig del av mitt liv att spÄna pÄ idéer till nya bilder och skapelser. Idéerna kommer ibland som en vilja skapa bilder utifrÄn olika influenser. De kan dyka upp som en replik pÄ nÄgot, eller en som vilja att ÄterberÀtta nÄgonting upplevt. Jag har tidigare arbetat mest med stilla bilder, framförallt mÄleri och teckning. PÄ Uppsala Universitets bildlÀrarprograms sista termin fÄr vi studerande chansen att fördjupa oss i en bildform och med den skapa en visuell gestaltning till den skriftliga c-uppsatsen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Det finns en rÄdande problematik kring att ogrÀsplantor etablerar sig i trÀdgÄrdens rabatter. En oönskad planta som innebÀr konkurrens för kulturvÀxten, den odlade vÀxten. OgrÀsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, vÀxtnÀring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvÀrde. Denna uppsats fokuserar pÄ hur de marktÀckande vÀxterna kan begrÀnsa ogrÀsets etableringsförmÄga i rabatten genom att tÀcka eller beskugga marken. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera olika vÀxtkombinationer, passande för olika typer av rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogrÀs.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer pÄ att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehÄller mÄnga berÀttelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men ocksÄ genom dess funktion och betydelse för samhÀllet. FrÄgor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera nÀr denna förÀndring av huset blir realitet.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Inom Försvarsmaktens vÀdertjÀnst anvÀnds ett PC-program för att berÀkna illuminansen frÄn mÄne och stjÀrnor under loppet av en vald natt. Korrektion för moln görs dÀrefter genom ett schematiskt förfarande. I detta arbete ges förslag till tvÄ förÀndringar av ljusprognosmodellen.1. Parametern ?markytans tillstÄnd? införlivas i modellen, samtidigt som hÀnsyn tas till mÀngden (och typen av) moln.

Hur ÄterberÀttar man ett minne frÄn sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bÀst inblick i minnet och fÄr dem sjÀlva att tÀnka tillbaka pÄ deras egen barndom? Detta arbete utgÄr frÄn dessa frÄgestÀllningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat pÄ en frÄgeenkÀt. Svaren ifrÄn enkÀten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial sÄ trovÀrdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se pÄ sÄ utgick jag frÄn ett eget minne, mer specifikt, ett minne frÄn det Är jag och min familj bodde i Albanien. Jag var dÄ 5 Är gammal och dÀr gick jag lucia för första gÄngen. Det skapade materialet blev tvÄ filmer av samma minne, en utifrÄn mitt perspektiv, film X, och ett utifrÄn mina förÀldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bÀst för frÄgestÀllningen.Arbetets hypotes Àr att den gestaltningen, som pÄ ett genomgÄende sÀtt visar att minnet Àr Àkta Àr den som vidare ska anvÀndas i liknande arbete.

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..