Demenssjukdomar Àr ett vÀxande problem till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. I studien har förekomsten av tvÄng pÄ demensboenden problematiserats. Det har framkommit att det saknas lagstöd för att ingripa med tvÄngs- eller begrÀnsningsÄtgÀrder mot en dement person i sÀrskilt boende, frÄnsett LPT och BrB:s nödbestÀmmelser vilka Àr Àmnade att tillÀmpas endast i sÀrskilda undantagsfall och i nödsituationer. Den lagstiftning som tillÀmpas inom demensvÄrden Àr istÀllet SoL och HSL vilka bÄda bygger pÄ den enskilde individens samtycke. Det tvÄng som förekommer strider i mÄnga fall mot grundlagen eftersom lagstöd saknas vilket Àr problematiskt ur legitimitets- och rÀttssÀkerhetshÀnsyn..

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.

ENGLISH SUMMARYTitle:The ambiguous scorePresenting romantic piano pieces from simplified scoresIn this essay, I have investigated if different types of simplified scores ? scores whose musical structure are clearer compared to the original ? can stimulate a more artistic interpretation as well as a more linear understanding of the piece. My analysis also investigates what kind of impact these kinds of scores have on memorization.The music is derived from the romantic piano repertoire and the subjects are six university-level music students. Half of them were placed in a reference group, and only received the original scores, while the others also received the altered versions. I used both reduced scores where notes were removed in order to emphasize the linear structure and scores where the pitch notation was the same as in the original , but the notes were grouped differently.The result indicates that those having access to multiple versions had a positive impact on the musical interpretation.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan fÄ för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har pÄverkat valet och hur de upplever och ser pÄ sin egen roll. Metoden som anvÀndes Àr grundad teori och studien baseras pÄ djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession Àr sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestÄende av fyra faser dÀr kategorin vÀndpunkt identifierades som kÀrnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrÄn det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva nutida folksÄngares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial frÄn Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhÀndelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar frÄn Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förÀndrings-faktorer gjorts. Studien utgÄr frÄn teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.Resultatet visar att faktorer som förhÄllandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvÀndning och instrumentanvÀndning Àr förÀndrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form Àr oförÀndrade. En övergripande trend i resultatet Àr att de nutida sÄngarna har ett nÄgot mer nyanserat och genomarbetat sÀtt att framföra sÄngerna pÄ Àn vad som Äterfinns hos föregÄngarna, vilket mÀrks sÀrskilt tydligt i instrumentanvÀndning och i förhÄllandet till pulsen..

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

The Swedish State Road Administration has since 1992 procured operations and maintenance of state roads on the open market. The procurement has been termed ?Grundpaket Drift?, GPD, and comprises mostly operational measures for road networks.The clients of GPD, SRA regions, have gradually changed the original documentation in order to adapt it to local conditions. This process has gradually led to that some parts of the documentation are creating problems for contractors interested in procuring jobs.This thesis tries to analyze GPD and clarify the differences that may be essential to the procurement process and to facilitate future joint working projects and processing descriptions..

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvÀrsnittsstudie med data insamlat via tvÄ enkÀter.

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Den digitala klyftan Àr inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet dÄ skillnaden ianvÀndandet och tillgÄng av video och telefax avsÄgs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill anvÀndningen och tillgÄngen till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansÄg ingick i den digitala klyftan. I den hÀr studien anvÀnds teorin om detoffentliga etoset som utgÄngspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien Àr att diskutera vad det Àr för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men Àven att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstÄ om den digitala klyftan Àr ett demokratiskt problem.Offentligt etos Àr ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

Denna rapport omfattar ett examensarbete pÄ 22,5 poÀng. Examensarbetet har utförts inom Àmnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. MÄlet med arbetet var att utveckla ett fÀllbord som enkelt kan fÀllas ihop, ha en lÀngre livslÀngd och lÀgre vikt Àn företagets tidigare fÀllbord. Samarbetet genererade ett fÀllbord som inte följer de generella principerna av infÀllning av bordsben. Resultatet blev ett fÀllbord med minimal klÀmrisk, med en lÀngre livslÀngd dÄ infÀllning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt dÄ ramverk kan elimineras..