Detta Àr ett examensarbete om hur man gÄr tillvÀga för att skapa ett flertal animationssekvenser baserade pÄ bildmanus och andra viktiga faser under animationsprocessens gÄng, som t.ex modellering. Hela examensarbetet Àr baserat pÄ ett pÄgÄende serieprojekt, Desert Rose. Projektet behandlar visualisering och gestaltning av karaktÀrer samt överföring mellan 2D till 3D-miljö. Examensarbetet Àr en konceptuell animation dÀr pÄhittat grÀnssnitt (hÀlsomÀtare, ammunition etc.), engelsk dialog, filmsekvenser och konceptuell spelbarhet förekommer.Resultatet blev en blandning mellan ett konceptuellt spel och en animationsfilm, med animatics inslag. Bildmanuset förblev en mycket viktig faktor under processen.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och Àr en ovÀrderlig resurs för storstadsmÀnniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krÀvs att parkerna upplevs som trygga. FrÄgan om vad som skapar kÀnslan av trygghet Àr komplex men en av de viktigaste faktorerna Àr att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krÀvs att parken Àr vÀlskött med en gestaltning som utstrÄlar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gÀrna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjÀnstemÀn bli medvetna om problemstÀllningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras pÄ information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de attityder som svenska och finlÀndska konsumenter har betrÀffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-lÀnderna. Teorierna i uppsatsen utgÄr ifrÄn Country of origin och dess effekter samt frÄn tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats dÀr en enkÀtundersökning och statistiska berÀkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats Àr att de svenska och finlÀndska konsumenterna generellt inte tar hÀnsyn till ursprungslandsinformation. De pÄvisar Àven negativa attityder gentemotPIIGS-lÀnderna gÀllande tillförlitlighet och produktkvalité i jÀmförelse med deras hemlÀnder..

Mitt kandidatarbete handlar om att utforska ett mönster, förstÄ dens ordning, mening och system. Detta ska leda till en tredimensionell gestaltning som tolkar mönstrets uppbyggnad..

MÄnga mÀnniskor gÄr in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria frÄn sitt missbruk pÄ sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjÀlpinsatser att erbjuda men frÄgan Àr vad dessa hjÀlpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna sjÀlva upplever vara till hjÀlp. Tidigare forskning har inte svarat pÄ frÄgan varför individer vÀljer att söka sig till hjÀlpinstanser som dessa nÀr det finns missbruksvÄrd inom offentlig sektor att tillgÄ. Syftet med denna studie var att undersöka mÀnniskor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjÀlp frÄn Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvÄrden inom offentlig sektor, för att fÄ en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa mÀnniskor. Studien Àr kvalitativ, hermeneutisk och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

OmrÄdet plattformar Àr en begrÀnsad yta som dessutom har direktkontakt medtrafikleder för fordon som vÀger över hundra ton och som passerar i högahastigheter. Placerar man sig nÀra kanten kan man hakas fast och svepa med etttÄg, eller tappa balansen av de vindlaster tÄget medför . Det finns idag information som varnar för avstÄnd och passerande tÄg.Trots detta finns problemet att resenÀrer överraskas av passerande tÄg eller placerar sig nÀra kanten, de befintliga varningarna respekteras dÄligt eller Àr intetillrÀckligt effektiva.Eftersom varningssystem inte alltid klarar av att hÄlla resenÀrer pÄ angivna avstÄnd har syftet med min uppstats varit att studera den rumsliga gestaltningen och dess betydelse för sÀkerheten. Avsikten har dÀrmed varit att finna lösningar pÄ de problemomrÄden som mina empiriska data visat sÄ att gestaltning och information integreras med varandra och rummet nÄr önskad funktionalitet..

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhÀlle finns det ett problem med att olikastyrformer frÄn den privata sektorn implementeras och lÀggs i lager pÄ varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och Àr effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor Àr till hög grad utsatta för styrning bÄde uppifrÄnoch nedifrÄn och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma pÄ grund av styrning kan upplevas bÄde problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger pÄ tre fallstudier, har tvÄ syften. Delsyfte ett Àr att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie som Àr bÄde teorianvÀndande och teoriutvecklande. Teorin bestÄr av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, SjÀlvmotivation och Kotters förÀndringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och anvÀnds som utgÄngspunkt i analysen. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid nÀrpolisomrÄde BorÄs i VÀstra Götaland.

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Syftet var att uttyda och förstÄ hur mÄlen och prestationsmÄtten i de balanserade styrkorten översÀtts till operativ nivÄ i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes frÄn tre organisatoriska nivÄer i tvÄ olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mÄl och prestationsmÄtt översattes till operativ nivÄ i de tvÄ undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del pÄ att kommunikationen mellan nivÄerna i organisationen fungerade bÀttre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde pÄ tidsbrist.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands lÀn förhÄller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att fÄ en djupare förstÄelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lÀmna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att mÄnga rÄdande förutsÀttningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel Àr kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlÀttar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever Àr bland annat den EU-lag som rör fri handel över grÀnserna, att de som upphandlar inte förstÄr livsmedelsproduktionens förutsÀttningar och svÄrigheten att spÄra livsmedel i förÀdlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog pÄ olika nivÄer och mellan olika aktörer. Jag har Àven undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska vÀrden en ökad andel nÀrproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhÀllet. NÄgra funktioner som framkom i intervjuerna var vÀrdet av att visa hur mat Àr producerad, att produktionen skapar mervÀrden och att det skapar lokala arbetstillfÀllen. Med utgÄngspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till ÄtgÀrder för att uppnÄ en högre andel nÀrproducerad mat i de offentliga köken.

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

Kristianstads stadspark Tivoliparken Àr centralt belÀgen och har en underbar karaktÀr och Àr en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhÀmtning frÄn den stressiga staden. Tivoliparken Àr en tillgÀnglig park, med direkt anknytning till biosfÀrsomrÄdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergÄng mellan stad och natur. Med sina anor frÄn 1800-talet tjÀnar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagslÀget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som Àr utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

Detta examensarbete bestÄr av ett gestaltningsförslag till VÄrdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. SjÀlva entrén tillhör landstingets sÄ kallade ?övriga ytor?. Entrén Àr Àven entré till nÄgra övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristÄende.