I en iterativ process i ett utforskande arbete underso?ker jag om tintamaresken kan anva?ndas i fler sammanhang a?n inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en va?g fra?n den svenska bondkomiken till fja?rmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hja?lp av laborationer och kontrollexperiment pro?var jag fo?rha?llningssa?ttet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken.

In the new Library Act of 2014, it is stated that public library supply should be characterized by quality. To investigate what this means for the library, I do a functional analysis of ideas of librarians' views on quality and how they work with purchasing, weeding and mediation. I have chosen to limit the essay to fiction for adults in Swedish public libraries. By combining the basal idea analysis, where I investigate librarians' ideas about quality, with an operational analysis of ideas, where I examine the effects librarians' quality ideas get for the daily work, Iwant to find out the librarians' quality ideals.The material I analyze consists of 18 questionnaires, filled out by librarians with responsibility for purchasing and / or thinning in libraries across Sweden. The analysis is done with an analytical schedule, that consists of a number of opposing ideal types taken from previous research on quality, purchasing, thinning or mediation.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations.

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

The competition for the beach promenade in Helsingborg was announced in 2001 and was arranged by the city of Helsingborg. My contribution to the competition represents the main part of my thesis in the Landscape Architecture Programme. The competition entry is based on the concept of crossing screens of vertical elements which connect the pattern and structure of the city to the beach and the water. The different materials and designs of the screens relate to the various characters of the different parts of the area and they form a sequence and uniting theme along the beach. In addition to the competition entry which was made in 2001, the thesis contains a second part, made in the spring of 2006. It consists of an Introduction with the competition programme and a description of the starting points, a part called Method where the process is described, and the Conclusion with reflections on the competition entry and the process where I also introduce and comment on some other projects which in different ways have are connected to my concept. .

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen.

En digital handbok i projektledning baserad på både erfarenheter och litteratur..