Med denna rapport vill vi försöka klarlÀgga vad allmÀnheten egentligen anser om polisens uniform, utrustning och attityd. Vi har valt att avgrÀnsa vÄrt arbete genom att undersöka skillnaderna mellan den gamla uniformen m/92 och den nya uniformen m/04. Vi har bortsett ifrÄn genusperspektivet dÄ vi endast har anvÀnt oss utav en manlig polismodell i vÄr undersökning. Underlag till denna rapport har varit intervju med Christer Olsson pÄ RPS, debatter om polisuniformen pÄ Internet och polisens hemsida, samt att vi genomfört en undersökning dÀr 90 personer fördelade pÄ 45 mÀn och 45 kvinnor, har fÄtt titta pÄ fotografierna av en polis som Àr antingen glad/positiv eller bestÀmd/allvarlig. UtifrÄn en given situation har de dÀrefter fÄtt vÀlja fram den polis som de anser sig vilja bli bemött av med hÀnseende till uniform, utrustning och attityd.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Detta arbete behandlar gestaltning och placering av stadsmöbler - i detta arbete kallade urbana element - utifrÄn anvÀndarens behov. Arbetet syftar till att undersöka vad det innebÀr att ta hÀnsyn till anvÀndaren, nÀrmare bestÀmt ÄskÄdliggöra hur en sÄdan gestaltningsprocess kan se ut och undersöka om den kan ge riktlinjer för framtida arbete i liknande projekt. Arbetet baseras pÄ teorier om placering och om olika anvÀndargruppers fysiska bruk av det urbana rummet. Teorin konkretiseras i HÀssleholms stadskÀrna och det arbete som ÄskÄdliggörs Àr framstÀllandet av en placeringsplan och en gestaltning av urbana element. Resultatet baserar sig pÄ en syntes av teori och analyser och blir till en serie urbana element som försöker uppmuntra till socialt umgÀnge och aktivitet.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnÀrlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrÄgorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillÀmpas av byggherrarna för konstnÀrlig gestaltning, samt vilka faktorer som pÄverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjÀlp av teorier om hur olika vÀrden kan genereras utifrÄn kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pÄgÄende byggprojekt.

Föreliggande uppsats Àr en gestaltningsstudie, frÄgan Àr om och hur de offentliga vÀrdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gÀllande Migrationsverket. VÄr undran Àr om det svenska folkets lÄga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur vÀrdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen Àr regeringsuppdraget angÄende offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod Àr innehÄllsanalys och materialet utgörs av tvÄ av Sveriges mest besökta tidningar pÄ internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att vÀrdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Gestaltning av ett kombinerat hotell och vandrarhem i Falun.

Detta Àr ett kandidatarbete i trÀdgÄrdsdesign som behandlar gestaltning med vinterfÀgring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrÄgan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker vinterfÀgring. Syftet med arbetet har sÄledes varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för omrÄdet intill Storgatan och KarstorpsvÀgen i Lomma. I arbetet finns ocksÄ en platsanalys som bygger pÄ Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en utrustning för test av larmsystem uppbyggda med CareTech?s Smart Call-produkter. Testutrustningen ska kunna upptÀcka problem i kommunikationen mellan dessa enheter. Den ska ocksÄ kunna mÀta matningsspÀnningen till enheterna under en viss tid och visa om spÀnningen har varit lÀgre eller högre Àn tillÄtna vÀrden..

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) pÄ Malmö Högskola beskrivssom en plats för grÀnsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det Àr lÄngt ifrÄn nÄgotsjÀlvklart och diskussionen Àr stÀndigt nÀrvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehÄll i utbildningarna. Detta arbete Àr endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsÀtt och positioneringar inom K3. Empirin bestÄr avdeltagande observationer och videodokumentation av tvÄ personalkonferenser pÄtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förstÄelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förÀndringsarbete. I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod dÄ jag intervjuar tre skÄdespelare frÄn en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrÄn den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna Àr positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen anvÀnder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjÀlp av dessa metoder.

Vid ett före detta grustag norr om Uppsala planerar Skanska Nya Hem att bygga ett villaomrÄde. Inför detaljplanearbetet vill Skanska Nya Hem att vi ska upprÀtta en illustrationsplan över omrÄdet som kan komma att fungera som underlag för det fortsatta arbetet. Gestaltningen ska uppfylla Skanskas önskemÄl om en exploateringsgrad pÄ 100-160 hushÄll, resultera i att schaktmassor varken mÄste tillföras eller bortföras frÄn omrÄdet samt överensstÀmma med Uppsalas översiktsplan för omrÄdet..