Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.

Examensarbetet har utförts pÄ Metso Refiner Segments AB i Hagfors, VÀrmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad pÄ tvÄ stora skivor i en raffinör, vilket anvÀnds för att framstÀlla mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att fÄ bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station dÀr malsegmenten hÀrdas. VÀrmebehandlingen sköts idag av tvÄ operatörer och Àr tÀnkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och Ă€r ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i smĂ„ familjeföretag.PersgĂ„rden Ă€r ett litet familjeföretag som Ă€r belĂ€get ute pĂ„ Visingsö och de sĂ€ljer ekologisk mĂŒsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet PersgĂ„rden har idag Ă€r att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma kĂ€nsla och förmedlar deras kĂ€rnvĂ€rden. I och med det har vĂ„rt arbete gĂ„tt ut pĂ„ att göra en re-design av PersgĂ„rdens förpackningar.VĂ„rt frĂ€msta syfte var att förĂ€ndra PersgĂ„rdens befintliga förpackningar för att de skulle fĂ„ ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lĂ€ttare skulle kĂ€nna igen alla förpackningar i serien. Syftet var Ă€ven att PersgĂ„rdens förpackningar skulle sticka ut frĂ„n andra liknande produkter pĂ„ marknaden. Syftet var ocksĂ„ att fĂ„ en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning gĂ„r till.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Alltför ofta i dagens samhÀlle trÀffar medborgarna pÄ poliser, ordningsvakter, vÀktare och ibland enrtévÀrdar. Folk har en rÀtt sÄ allmÀnbildad uppfattning om polisen och deras organisation. Men hur Àr det med ordningsvakter och vÀktare? MÄnga mÀnniskor i samhÀllet tror att det Àr en och samma sak. Eller sÄ jÀmförs de med polisen vilket Àr helt fel.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

GarvaregÄrden Àr en bergsmansgÄrd byggd Är 1810 och det finns en önskan om att restaurera trÀdgÄrden i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trÀdgÄrden som till största delen Àr belÀgen om husets östra sida. SyrénhÀck, ÀppeltrÀd och vinbÀrsbuskar Àr nÄgra utav de vÀxter som finns dÀr. Med hjÀlp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen nÀr man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmÀtning och vÀxtlista efter artbestÀmning. Under arbetets gÄng har jag dÀrför iakttagit vad som sker pÄ platsen. T.ex.

GÄr det att omvandla en stÀmning ur en berÀttelse till fysiska objekt? Vilka medel krÀvs för att styra betraktarens lÀsning av verket? Hur kan jag anvÀnda berÀttelsen i mitt gestaltningsarbete?I "BerÀttelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjÀlp av berÀttelsen som format, kan anvÀnda den som ett verktyg för att fÄ fram en gestaltning. Med förestÀllande objekt har en narrativ berÀttelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för mÀnniskans tillstÄnd, och relationer mellan mÀnniskor..

Pedagogen Àr jag sjÀlv, som för tio Är sedan arbetade som elevassistent Ät en dÄ tolvÄrig pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och jag arbetade med honom under tvÄ Ärs tid. ADHD yttrar sig som uppmÀrksamhetsstörning/koncentrationssvÄrigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag. Syfte Mötet, som sÄledes Àgde rum för tio Är sedan, var en kÀnslomÀssig och professionell utmaning för mig och syftet med min gestaltning Àr att ta reda pÄ huruvida vi efter tio Är uppfattade det som ett Àkta möte, samt vad det eventuellt har haft för pÄverkan pÄ oss bÄda. DÄ jag har valt att pÄ ett vetenskapligt vis analysera nÄgot som i allra högsta grad Àr ovetenskapligt, nÀmligen relationen mellan tvÄ mÀnniskor, försöker jag pÄ ett sÄ klart och tydligt sÀtt som möjligt definiera vad ett Àkta möte Àr. SvÄrigheten med att arbeta med en frÄgestÀllning som belyser nÄgot vÀldigt personligt, ett möte mellan tvÄ mÀnniskor, har varit att frÄgorna och svaren mÄste bli mer nyanserade och personliga allteftersom. TillÀmpning Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudÀmne Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en film.

Behovet inom FM att transportera militÀra förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades sÄ uppstod bl.a. förÀndringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen pÄ civil och militÀr sida, kommer troligen att medföra bÄde problem och möjligheter vid transport av militÀra förband i framtiden. Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka möjligheter FM kan komma att stÀllas inför, avseende utnyttjande av civil och militÀr transportutrustning i framtiden.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

SkidskyttetrĂ€ning bedrivs med varierande utrustning pĂ„ och under fötterna beroende pĂ„ sĂ€song och typ av trĂ€ningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stĂ„ende skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjĂ€xor pĂ„ skidor (SKID) och pĂ„ rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk anstrĂ€ngning med avseende pĂ„ förĂ€ndringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall dĂ€r tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd dĂ€refter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min pĂ„ 90% av maximal hjĂ€rtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter tvĂ„ serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk anstrĂ€ngning jĂ€mfört med i vila för samtliga undersökta skotyper dĂ€remot fanns inga skillnader i tryck.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om fÀrgupplevelse av vegetation. För att fÄ ytterliggare kunskaper som utvecklar fÀrgförstÄelsen vid gestaltning av miljöer dÀr vedartad vegetation Àr ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevÀrden inklusive fÀrgen pÄ olika avstÄnd och under skilda Ärstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen fÀrg och Àr en undersökning av upplevd fÀrgperception i skogsbestÄnd. HuvudfrÄgorna som behandlas Àr: Vad hÀnder med vÄr fÀrgperception samt vÄrt kÀnsloliv nÀr ett vegetationssystem betraktas och hur mycket pÄverkar avstÄndet till objektet vÄr upplevelse? Dessutom berörs hur mÀnniskan pÄverkas av den fÀrgförÀndring som sker med ÄrstidsvÀxlingarna samt den roll artsammansÀttningen spelar för fÀrgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Den hÀr rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete dÀrjag fördjupat mig i rummet som informationsbÀrare. MÄlet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras pÄ riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvÄrigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgÀnglighet förmÄlgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till mÄlgruppenssjÀlvstÀndighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. LÀrandemiljön i ett klassrum för Ärskurs tvÄ i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckningman idag tar hÀnsyn till barn med synnedsÀttning i framtagandet av nya skolor.För att nÄ mÄlet har jag utgÄtt frÄn teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, fÀrg och kontrast.