SammanfattningEn av vÄrt Ärtiondes viktigaste frÄgor Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det alltmer vÀxande klimathotet för samhÀllet. DÄ utslÀpp av synbara halter och energiförbrukning Àr en av de frÀmsta miljöpÄverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemomrÄdet. DÄ livsmedelsindustrin stÄr för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, lÀggs det mycket fokus pÄ forskning kring miljövÀnliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har dÀrför valt att undersöka omrÄdet genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare Àn andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benÀgna att minska sinmatkostnader.

Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen. Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat vÀxtmaterial som en resurs. Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt? En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.

Authorities, municipalities and county councils have great opportunities to pave the way to a sustainable society. In the public sector, the tax revenue is used and therefore it is important that both employees and societal stakeholders feel that they participate in the sector?s decisions and fields of application. Municipalities and county councils are primarily service organisations. The employees? commitment is necessary to be able to reach set goals, to develop procedures and policies that support the overall political goals, in other words, to be successful in the environmental work.

Intresset för vattenfrÄgor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvÄrd och hÀnsynstagande till vatten inom skogsbruket fÄtt större fokus. MÄlet med vattendirektivet Àr att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhÄlla en god kemisk och ekologisk status innan Är 2015 samt att ingen försÀmring fÄr ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter pÄ vattenmiljöer. NPK+ och BlÄ mÄlklassning Àr tvÄ skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhÀnsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvÀrde (N), pÄverkan (P), kÀnslighet för skogsbruk (K) samt plusvÀrden (+).

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

Att skapa arbete Àr idag den störta frÄgan pÄ den politiska dagordningen. Arbetslösheten Àr ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, Àr kÀllan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvÀrtom Àr en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba sÄ mycket. Men istÀllet för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen sÄ att vi nu anvÀnder bÄde mÀnskliga resurser och naturresurser pÄ ett sÀtt som ökar ojÀmlikheten och miljöpÄverkan till kritiska nivÄer för mÀnniskans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsstÀlla allas basbehov.Uppsatsen syften Àr att formulera visioner om nya förhÄllningssÀtt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förÀndring i en tid dÀr ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas pÄarbetsmarknaden om deras visioner.

Dagvatten bildas dĂ„ regnvatten inte kan infiltrera marken pĂ„ grund av hĂ„rdgjorda ytor sĂ„som vĂ€gar och hustak. Dagvatten Ă€r ofta kontaminerat av metaller, nĂ€ringsĂ€mnen och andra föroreningar och bör dĂ€rför renas i en anlĂ€ggning innan det nĂ„r recipient. En allt populĂ€rare metod för att omhĂ€nderta dagvatten Ă€r att anlĂ€gga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation Ă€r den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhĂ„lla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanlĂ€ggningar i StockholmsomrĂ„det. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hĂ€lsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingĂ„r i NOS-dagvatten.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt en alltstörre uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter attnÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor och miljömedvetenhet har ocksÄblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skÀrpta krav som innebÀr att de mÄste upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till Ärsredovisningen. Viktigt för attnÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr ocksÄ essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.

Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.

NÀr stÀderna förtÀtas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönomrÄden hÄrt. GrönomrÄden som Àr viktiga i mÄnga avseenden. PÄ 1800-talet blev parkerna rÀddningen för stÀderna. Parkerna skulle rena stÀderna frÄn föroreningar och höja den lÄga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet Àr inte alla ytor som skapas tillgÀngliga eller kvalitativa.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s överordnade mÄl och Àven den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mÄl för samhÀllsutvecklingen. Regeringen har genom en rad ÄtgÀrder försökt integrera begreppet hÄllbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjÀlpa myndigheterna, men Àven genom att stÀlla konkreta krav pÄ att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lÀrande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 dÀr de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansÄg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredstÀllande analys pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att inom ramen för indirekt miljöpÄverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs pÄ myndigheten och utifrÄn detta utvÀrdera i vilken utstrÀckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpÄverkan.