Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

Efter drygt tvÄ Ärs arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli Är 2000. ProgrammÄl, kursplaner och kursmÄl hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, mÀnniska, samhÀlle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts pÄ det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mÄtt av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. InnehÄllet fokuserade ocksÄ pÄ processer istÀllet för pÄ produkt och material.

KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.

Allt fler konsumenter vÀljer att göra ekologiska val, detta pÄ grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull Àr en av de fibrer som anvÀnds mest i klÀder, trots detta sÄ Àr bomullsproduktionen vÀldigt pÄfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mÀngder vatten anvÀnds vid dessa odlingar. DÄ bomullsodlingar Àr sÄ pass resurskrÀvande mÄste alla klÀdföretag visa sitt engagemang i denna frÄga. Detta kan göras pÄ olika sÀtt, att vÀlja ekologisk bomull framför konventionell bomull Àr dÄ ett steg i riktning dÄ den ekologiska bomullen Àr helt befriad frÄn kemikalier och andra farliga medel.Syftet Àr att denna rapport ska verka som ett underlag för klÀdföretag som i dagslÀget inte anvÀnder sig av ekologisk bomull.

Vi befinner oss i en tid dÄ försvarsmakten stÄr inför stora förÀndringar och mitt examensarbete utgör förslag till en framtida anvÀndning av MyttingeomrÄdet i VÀrmdö kommun. MyttingeomrÄdet Àr det största omrÄdet pÄ fast-landet i VÀrmdö kommun dÀr försvaret innehar mark och Àr dÀrför sÀrskilt intressant frÄn kommunens sida. Idag Àr MyttingeomrÄdet ett övningsfÀlt/skjutfÀlt för försvarsmakten och en förutsÀttning för att det ska kunna ske en civil utveckling Àr att försvarsmakten avyttrar eller medger samutnyttjande av omrÄdet. Vid en förÀndring av försvarets verksamhet stÄr utvecklingen av MyttingeomrÄdet vid ett vÀgval och i denna rapport presenteras ett förslag till framtida markanvÀndning dÀr tanken Àr att fokusera pÄ möjligheter för utvecklingen snarare Àn restriktioner. Trycket Àr stort pÄ storstadsregionen Stockholm och detta pÄverkar Àven VÀrmdö kommun.

Ökad anvĂ€ndning av byggtekniken massivtrĂ€ kan ge ett positivt bidrag till hĂ„llbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivtrĂ€ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trĂ€. Tekniken ligger rĂ€tt i tiden och kommer att vĂ€rderas allt högre dĂ„ den tillvaratar materialets karaktĂ€ristiska egenskaper.Utvecklingen av massivtrĂ€ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjĂ€mförelse mellan befintliga principer dĂ€r studien förtydligar grundlĂ€ggande skillnader för intresserade byggaktörer. ProblemfrĂ„gan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trĂ€ till plattelement inom massivtrĂ€ Ă€r mest fördelaktiga? Detta sett utifrĂ„n faktorerna produktionskostnad, hĂ„llfasthet och ekologiska övervĂ€gningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmĂ€n beskrivning av massivtrĂ€.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Tankar om att samhÀllets material- och energiflöden mÄste slutas har under de senaste Ärtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering Àr sÄledes av stor betydelse för kretsloppssamhÀllets mÄluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushÄllens bioavfall. Studien fokuserar pÄ Göteborgs kretsloppsnÀmnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring tvÄ Àrenden kopplade till det biologiska avfallet.

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.

Syftet Àr att utreda effekterna av olika markanvÀndningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i SkellefteÄ. Detta arbete förutsÀtter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala SkellefteÄ följer korridoren för dagens jÀrnvÀg. Arbetet bygger Àven pÄ att jÀrnvÀgen dras i markplan men stora delar av arbetet Àr anvÀndbart Àven vid en nedgrÀvd jÀrnvÀg. Norrbotniabanan Àr ett, sett ur SkellefteÄs perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr hÀmtad frÄn SAMS (SamhÀllsplanering med miljömÄl i Sverige).

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.