Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Fler krav stĂ€lls pĂ„ lantbruket för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget, vilket inte bara krĂ€ver kunskaper om hur detta ska genomföras utan ocksĂ„ engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik sĂ„vĂ€l som en sammanhĂ„llen uppfattning om vad som Ă€r problemet. Den hĂ€r studien berör hur lantbrukare frĂ„n Östergötland och Södermanlands lĂ€n upplever svĂ„righeter och möjligheter med implementeringen av miljöÄtgĂ€rder för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n lantbruket pĂ„ gĂ„rdsnivĂ„. Utöver det ska möjligheter och svĂ„righeter identifieras gĂ€llande Ă„tgĂ€rderna för att minska nĂ€ringslĂ€ckaget frĂ„n jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svĂ„righeter och möjligheter har sĂ„vĂ€l en öppen induktiv analysmetod anvĂ€nts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöÄtgĂ€rder för minskat nĂ€ringslĂ€ckage utifrĂ„n ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriĂ€rer för implementering av Ă„tgĂ€rder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare frĂ„n Södermanland och Östergötlands lĂ€n, som bedriver ekologisk produktion sĂ„vĂ€l som konventionell, har utförts.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Background: With the increased globalization food prices went down for a while, only to skyrocket to new levels. Prices of organic food, which already were more expensive than conventional, are now even more expensive. The current financial crisis results in reduced consumption which creates a threat to the smaller grocery stores. Globalization and the increased competition have had a negative impact on the environment but at the same time the desire to solve these issues has increased appreciably. The environmental aspect has been given higher priority by the individual, which led to a wider range of organic products and dramatically increased the number of stores selling organic products, leading to a greater competition among the stores selling organic food.  Problem definition: What factors are important for organic retail business long term survival?Purpose: Trough case studies analyze and evaluate the organic niche retail companies? strategies of marketing.Methods: This study is based on both qualitative and quantitative research methods.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Green manuring is a way of creating an organic fertilizer by growing a crop that is mowed down. Besides the fertilizing effect this method has been shown to have a positive influ-ence on soil organic matter as well as weed flora, and green manure is an important me-thod of weed control in organic farming in parts of Sweden. However, the release of nu-trients from the green manure varies and can therefore be difficult to control. Risks for losses of nutrients are also present. Although the area of organic farmland is increasing in Sweden, the use of green manure is decreasing.This report contains a literature study which compiles research on the functions of green manure in a cropping system and also how the crop can be used if harvested, for example to produce biogas.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.

Det samhÀlle vi lever i idag ser inte ut som det gjorde nÀr vÄra fÀder och deras generation vÀxte upp. Utvecklingen har gjort att bÄde globaliseringen och speciellt tekniken som berör information och kommunikation har tagit ett stort steg framÄt.Tack vare teknikutvecklingen fÄr mÄnga personer tillgÄng till en ny typ av information. Idag kÀnner flertalet konsumenter till att det förkommer flera olika mer eller mindre farliga kemikalier som finns kvar i de klÀdesplagg som hÀnger i butik. En marknad har uppstÄtt med klÀder som Àr miljö- och hÀlsovÀnligt tillverkade. En övergriplig och en djupgÄende konsumentundersökningen har genomförts, samt en konkurrentanalys.

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

VÄrt sÀtt att ta till oss nyheter förÀndras allt mer under digital medias framfart. Informationsflödet Àr idag snabbare Àn nÄgonsin tidigare och anvÀndandet avelektroniska verktyg som surfplattor blir allt vanligare. Svenska producenter av tidningspapper upplever idag en nedgÄng i efterfrÄgan pÄ deras produkt och befinner sig i ett viktigt skede dÀr man mÄste ta hÀnsyn till ersÀttningsprodukter. Tidningspappersindustrins betydelse för det svenska samhÀllet har varit och Àr idag av stor betydelse. Dess framtid kommer direkt att pÄverka Sverige pÄ mÄnga sÀtt.

The visions of the United Nations concerning sustainable development and conservation of biodiversity can only be realized if the human population succeeds in creating coexistence between human and wildlife. Landscape architects are able to influence on how landscapes are to be maintained and developed. The negative impact of infrastructure on wildlife has become a critical problem in Sweden and other parts of Europe. Wildlife crossings has been developed as a solution for the problems of road barriers in the landscape. The crossings are made to give animals a better opportunity to cross roads.

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur förestÀllningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgÄende exempel: klÀdföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet Àr att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhÀlle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar Àven till att utforska didaktiska metoder som kan anvÀndas inom bildÀmnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger pÄ studiet av en klÀdbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlÀrare.