Bakgrund I dagens samhÀlle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per Är och det svenska hushÄllet utgör ungefÀr en fjÀrdedel av klimatpÄverkan i livsmedelsvÀg. VÀxthusgaserna förÀndrar klimatet pÄ jorden och med det medföljer en förÀndring av djur och vÀxtriket pÄ jorden. För att förÀndra detta Àr de viktigt att konsumenterna vÀljer livsmedel som Àr bra för miljön.Syfte Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur konsumenter ser pÄ nÀrproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som anvÀnds i denna studie Àr kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkÀt utformades i GApps för att sedan publiceras pÄ webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en rÄvara Àr nÀrproducerad och ekologisk ansÄg majoriteten av respondenterna att det Àr nÀr livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan pÄ klimatet och att rÄvaran ska vara bra för miljön.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en förstÄelse för hur barn tÀnker och vilka förestÀllningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört pÄ skolbarn i 7 ? 12 ÄrsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som hÀnder med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullstÀndigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. VardagstÀnkandet speglas i deras svar med tanke pÄ att.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Idag Ă€r ekologiska produkter ett mycket omdebatterat Ă€mne. En tydlig betalningvilja kan urskiljas pĂ„ ekologiska matvaror men hur ser denna ut för ekologiska klĂ€der? VĂ€rderas dessa ocksĂ„ högre av konsumenterna? Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns en prispremie pĂ„ ekologiskt producerade bomullsklĂ€der samt utreda eventuella bakomliggande orsaker till resultatet. Undersökningen kommer endast behandla bastoppar för kvinnor i form av linnen och t-shirtar. En begrĂ€nsning till toppar frĂ„n lĂ„gpriskedjor som HM, Lindex, KappAhl, Gina Tricot och ÅhlĂ©ns görs Ă€ven. För efterforskningen insamlas data frĂ„n lĂ„gpriskedjorna dĂ€r pris samt andra egenskaper dokumenteras.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Ekologiska vÀrden Àr ett ÀmnesomrÄde som hitintills inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i doktrinen. I den allmÀnna samhÀllsdebatten kommer Àmnet upp med jÀmna mellanrum men fokusen ligger inte pÄ hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rÀtten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska vÀrden. Jag har begrÀnsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frÄgan.

dagens nÀringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumÀrke som vÀrnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpÄverkan. Men hur stor vikt lÀgger kunden vid att det klÀdesplagg de köper Àr av ekologiskt hÀrkomst? Uppfattar de ekologiska klÀdesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lÀgger stor vikt vid om ett plagg Àr ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av klÀder. Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tidigare forskning i den textila vÀrdekedjans miljöpÄverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Titel: Ekologiskt som ekologiskt? ? En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hĂ„llbarhetsaspekterna. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hpFörfattare: Malin Damberg Larsson och Anna ÖstlundHandledare: Dr. Jonas KĂ„gströmDatum: 2015 MAJSyfte: Syftet med studien Ă€r att mĂ€ta om magnituden pĂ„ eko-label effekten skiljer sig utifrĂ„n vilken del av de tre hĂ„llbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar pĂ„. Genom vĂ„r studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten pĂ„verkar synen pĂ„ ekologiska produkter utifrĂ„n de olika aspekterna.Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

I vÄr uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska klÀder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska klÀder Àr, vilka krav som stÀlls pÄ dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det Àr hÄrd konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedÄtgÄende trend inom handel sÄ att fÄ kunderna att vÀlja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, dÀrför har presentation av sortimentet pÄ bÀsta sÀtt stor betydelse för butikerna. I vÄr studie har vi valt att fokusera enbart pÄ hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.