Sök:

Sökresultat:

125 Uppsatser om Geometrisk summa - Sida 7 av 9

Fluffets väg - Miljömanagement i en produktionskedja

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Dieselstölder i transportbranschen - Risken, dess fördelning och hantering

Det finns en mängd olika hot gentemot transportbranschen. Mycket spelar in på hur väl en transport kan genomföras. Både väderfenomen och människor bidrar till svårigheter för åkerinäringen. Naturkatastrofer kan stjälpa en transport samtidigt som vissa människor antingen försöker smuggla in produkter i transportkedjan eller stjäla produkter från samma kedja.Denna uppsats syftar till att undersöka dieselstölder och dess effekt på en transportkedja. Fram tills nu har omfattningen varit delvis ganska oklar.

Trafiknätsanalys i Luleå Centrum

1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (prop.1996/1997:137). För att stödja landets kommuner i arbetet att nå upp till visionen tog Svenska Kommunförbundet fram trafikplaneringshandboken Lugna gatan 1998. I Luleå kommun fanns ett intresse att tillämpa analysmetoden ?Trafiknätsanalys?, som finns beskriven i Lugna gatan, för Luleå Centrum. Syftet med detta examensarbete är att å Luleå kommuns vägnar utföra analysen och med den som bas ta fram en geometrisk gatuklassificering för olika gatutyper.

Meda poteken i centrum : En analys av den fysiska lokaliseringen av apotek efter omregleringen samt ett statligt bidrags troliga påverkan på lokaliseringen

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus.Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet.

Virtuell verifiering av montering i tidiga faser i Scanias motorutveckling

Vid utgången av 2011 hade Scania det året levererat omkring 72 000 lastbilar, 8 000 bussar och 7 000 marin- och industrimotorer. Denna jätte inom branschen för tillverkning av tunga fordon är välkänd för sin företagsfilosofi där de tre kärnvärdena kunden först, respekt för individen och kvalitet utgör grunden. Utifrån dessa utvecklas hela företagets verksamhet. Virtuella metoder för monteringsverifiering har använts vid Scanias chassimontering och hyttmontering sedan ett antal år under benämningen digital provmontering (DTA). Idén har varit att säkra monterbarheten i tidiga faser i produktutvecklingsprocessen, innan fysiska prototypartiklar beställs.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om virtuella metoder skulle kunna införas även vid motormonteringen.

Påverkar incitament värderingen av goodwill?

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Designoptimering, Energi och inomhusmiljösimuleringar i en integrerad BIM-projektering / Designoptimiation, Energy and indoor simulations in an integrated design work

Syftet med en integrerad projekteringsprocess är att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, även kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara två mycket effektiva verktyg som tillåter att information både kan tas fram, i form av energianalyser, men även kommuniceras digitalt med hjälp av så kallade IFC-exporter. Då projektörer får möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebär att information kan tillföras både tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jämföra dessa med avseende på energianvändning. Analyser från denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan användas för att utforska olika utformningsalternativ och därmed finna optimeringsmöjligheter med avseende på energi och inomhusmiljö.

Informationsteknik i den svenska skolan

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Den enes dumhet, den andres rikedom : en studie om aktiv fondförvaltning

Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen. En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen.

Finansinspektionens bolånetak : påverkan på förstagångsköpare i Göteborg

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns.För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst.

Informationsteknik i den svenska skolan

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Energieffektivisering av ishallar

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Individuella och kollektiva belöningssystem : En studie om hur de anställdas motivationsprocess formas och byggs i respektive system

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka.

Inköpsmetoder för prefabricerade betongstommar: Jämnförande studie av total och delad entreprenad

Anledning till studiens initiativtagande är att det inom området inköp av prefabricerade betongstommar saknas riktlinjer för hur alternativa entreprenadformer skall behandlas. I ett byggprojekt står stommen för cirka 15-25 % av totalkostnaden för ett byggprojekt. År 2008 köpte Skanska in prefabricerade betongstommar för en summa av 815 miljoner kronor. I 50 projekt uppgick stomkostnaderna över 10 miljoner kronor och stod för 71 % av totalkostnaden för det årets stominköp. Om entreprenadformen kan påverka resultatet så är det stora kostnader som kan minskas.

<- Föregående sida 7 Nästa sida ->