I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt på 5 359 MW. Prognosen är att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nätanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det är viktigt att det interna elnätet är designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslängd.Beroende på geografiskt område, anslutande nät och storlek på vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhållande till ägandeförhållanden, driftförluster och underhållskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslängd. En modell har byggts i Excell med olika beräkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende på anslutning.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler.

Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet.

I dagsläget har räddningstjänsten i Luleå kommun brandstationer i Luleå centrum, Gammelstad och Råneå som ska kunna undsätta cirka 75 000 invånare på 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i Luleå centrum. Samtidigt står verksamheten inför nya utmaningar då kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision Luleå 2050, för befolkningstillväxt och utveckling. Därför har räddningstjänsten i Luleå, på uppdrag av räddningsnämnden, påbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i Luleå kommun. I denna studie belyses frågan med avseende på responstid och täckningsgrad.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.

Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Praktik som en del av min utbildning var inte enbart ett försök att tillämpa min kunskap på arbetsmarknaden utan även en försvarsstrategi. För mig har praktiken verkat underlättande då utvecklingen ifrån skolbänken till arbetslivet naturliggjordes. Arbetssökandeprocessen grinar inte längre elakt emot mig ifrån en närbelägen framtida plats, utan jag kan nu se relationen emellan självpresentation och utbildning klarare. Därmed kommer jag att kunna använda mina studier som ett individuellt kapital.Mitt val av praktikplats var biståndsorganisationen Hoppets Stjärna, Fundacion Evangelica El Buen Pastor (förkortat FEEBP, vilket är namnet på Hoppets Stjärnas argentinska avdelning på svenska översatt ?Den goda herden?).

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.