Detta examensarbete är en utvärdering av nätverkssäkerheten hos J BiL AB, både på social och teknisk nivå. Företaget är beroende av säkra Internet-anslutningar för att nå externa tjänster och interna servrar lokaliserade på olika Geografiska platser. Företaget har ingen IT-ansvarig som aktivt underhåller och övervakar nätverket, utan konsulterar ett externt dataföretag. Syftet med examensarbetet är att utvärdera säkerheten, upptäcka brister, ge förbättringsförslag och till viss del implementera lösningar. För att undersöka säkerheten har observationer och intervjuer med personalen gjorts och ett flertal attacker mot nätverket har utförts.

Uppsatsens syfte är att klarlägga hur fyra geografiska läroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska länderna. Läroböcker är det viktigaste hjälpmedlet för läraren och eleven när det gäller innehållsval i klassrummet. Att kritiskt granska läroböcker är därför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier är centrala i analysen av läroböckerna. Med hjälp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in västvärlden mot övriga.I analysen användes en kvalitativ metod för att på bästa sätt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?Förbättrad energistatistik i bebyggelsen? för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar på ?Mätning av hushållsel på apparatnivå? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll..

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Syftet med denna uppsats har varit att göra en komparativ studie av Sandöbron och Bergnäsbron samt att göra en brohistorisk översikt. Jämförelsen av broarna har skett främst genom granskandet av deras förhistoria fram till den slutgiltiga utformingen av dessa. Även det geografiska lägets betydelse för brokonstruktionerna har varit en del av syftet. Första delen av uppsatsen tar upp en allmän historisk utveckling inom brobyggandet med utvalda broexempel utifrån historisk epok, brokonstruktion och material. En tyngdpunkt inom denna historiska bakgrund ligger på byggandet efter Ironbridge i England 1779, då järnet introduceras som ett brobyggnadsmaterial.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information på ett bättre sätt och både effektivisera arbetet och skapa bättre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet är att sprida användningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat använda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete är att öka kommunens användning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan användas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och därefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att användningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.