Anteckningar från Sundre, Gotland sydligaste socken.Onsdag 11 april 2012Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten på nära nog alla håll. Här, längst ut, drabbades jag av fasa när havet ville döda mig, sluka min kropp.Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren.---Mitt examensprojekt är min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förändringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner.Det finns platser man verkligen tycker om, som man älskar.

Barn i yngre skolåldern spenderar mycket tid på skolgården; därför är det viktigt att de trivs där. Flera studier har visat på just vikten av anknytning till plats för människors psykiska välmående och känsla av samhörighet. Genom förståelse för vad platsanknytning är och hur det uppstår ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgårdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Hur använder barn utomhusmiljön på en skolgård i vardagen? På vilka platser umgås, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan påverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ovanstående frågeställningar för att lära mig mer om hur utemiljön påverkar barns samspel. Syftet har även varit att få en bättre förståelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tänka kring barn och gestaltning. Både barn och vuxna mår bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgänglig utomhusmiljön är där barn bor beror på restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgänglig utemiljön är runt hemmet ser också olika ut mellan olika hem.

Titel: Bilden av Sverige ? en studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt.Författare: Sofia Schemmel och Anna ThorénUppdragsgivare: Sveriges Television ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Jan StridAntal ord: 18 076Syfte: Syftet är att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar.Metod: En kombinerad kvantitativ innehållsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras på kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanterHuvudresultat: Studien visar att den ämnesmässiga och geografiska spridningen är ojämn i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar. Resultaten visar att det förmedlas få nyhetsinslag från andra inrikesområden utöver Stockholms län och att dessa områden även saknar samma ämnesbredd som Stockholms län innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvärdering inverkar negativt på den ämnesmässiga och geografiska spridningen.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer.Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete.Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott.

Problem: Småortshotell har andra förutsättningar än storstadshotell för att kunna överleva. Det gäller både distansen till samt utbudsnivån i hotellen. Den geografiska placeringen gör att resenärer inte passerar dem utan gästerna kommer till småortshotellen för att uppleva deras utbud. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur småortshotell strategiskt arbetar med imageskapande ur marknadsföringsperspektiv. Frågeställningar: Vilken image vill småortshotellen förmedla?Vilka samarbetsformer har småortshotellen?Vilka underliggande betydelser förmedlar småortshotellen? Metod: Vi har använt oss av kvalitativa metoder som består av två delar, datainsamlingsmetoder och semiotikdokumentanalys.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Häcken är ofta ett självklart och naturligt element i en trädgård. Som trädgårds-ingenjör kan det vara svårt att välja en lämplig häck till ett gestaltningsförslag. Det krävs att vi tar hänsyn till flera parametrar, både för att häcken ska trivas men också för att kunden ska bli nöjd. Det kan därför ta mycket tid att leta upp en häck som uppfyller alla krav och önskemål som finns, tid man oftast inte har. Syftet med det här arbetet är att studera lämpliga arter för häckar till villaträdgårdar i det småländska inlandet. Arbetet har gjorts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med plantskolor.

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.