Sökresultat:
772 Uppsatser om Geografiska läroböcker - Sida 41 av 52
En jÀmförelse mellan ett kollektivt respektive ett individuellt provisionsbaserat lönesystem i fastighetsmÀklarföretag
Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmÀklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem dÀr den anstÀlldes lön beror helt av hur mycket den sjÀlv sÀljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen Àr ett system dÀr fastighetsmÀklarna i nÄgon form delar pÄ kontorets totala provisionsinkomst. VÄrt syfte lyder:?VÄr förhoppning Àr att uppmÀrksamma mÀnniskor i fastighetsmÀklarbranschen pÄ skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.?Hur pÄverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?Vilket lönesystem Àr mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestÄtt i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. I vÄr empiriska del har vi anvÀnt oss av tvÄ metoder.
Analys av geografisk platskÀnsla vid olika brottstyper
Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskĂ€nsla spelar in vid olika kategorier av brott. Ăven undersöks om personer vid lagbrott anvĂ€nder sig av sin vardagsgeografi samt om kĂ€nslan för rummet och platsen skiljer sig nĂ€mnvĂ€rt mellan emotionella brott det vill sĂ€ga brott dĂ€r kĂ€nslor ligger till grund (vĂ„ldtĂ€kt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nĂ€tverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har anvĂ€nts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i UmeĂ„ som strĂ€ckte sig över 8 Ă„rs tid. TvĂ„ personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rĂ„n och inbrott). Ăven har en förfrĂ„gan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I SamhĂ€llet) om distanser till och frĂ„n brottsplaster samt kĂ€nslor inför dessa. Denna förfrĂ„gan har Ă€ven de fiktiva brottslingarna svarat pĂ„.Insamling och sammanstĂ€llning av materialet har pekat pĂ„ att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att kĂ€nna till kopplingen mellan gĂ€rningsman och hans/hennes geografi.
Ă staden
IdrottsanlÀggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska
bebyggas med bostÀder. Det geografiska lÀget och det faktum att omrÄdet delvis
grÀnsar till EnköpingsÄn, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition
att utveckla, gör Enavallen till ett intressant omrÄde att studera. OmrÄdet
ligger dessutom nÀra befintliga villaomrÄden, en prisbelönt park samt strax
intill den centrala rutnÀtsstad som centrum utgör.
OmrÄdet studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare
bild över de befintliga gÄngstrÄk som finns i staden. Analyserna visade att
Enavallens potential begrÀnsades av det faktum att Än spÀrrar av hela norra
delen av omrÄdet. Dessutom Àr idrottsplatsen, som upptar den största delen av
ytan pÄ Enavallen, till stora delar inte utformad för genomströmmande
gÄngtrafik.
En förutsÀttning för exploateringen av Enavallen Àr att antalet bostÀder i
omrÄdet styrs av att försÀljningen av bostÀderna ska finansiera den nya
idrottsplatsen som ska byggas pÄ en nÀrliggande plats.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.
Samverkan i en ideell organisation
anstÀllda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur samverkan fungerar utifrÄn tre fokusomrÄden; kommunikation, roller ochansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnÄ syftet med uppsatsenstÀlldes följande frÄgor; ?Hur fungerar kommunikationen inom RKUF??, ?Hur tydlig Àr rollochansvarsfördelningen för frivilliga och anstÀllda inom RKUF??, I vilken utstrÀckning Àrfrivilliga och anstÀllda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut??, ?Vad Àr dengenerella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF??. Studiengenomfördes med hjÀlp av kvantitativ metod.
Journalistiken och brotten - En studie av Sydsvenskans rapportering kring Malmo?s kriminalitet
Malmö har under de senaste Ären varit hÄrt bevakat av media, detta pÄ grund av olika hÀndelser som betraktats som gÀnguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har vÀckt opinion, frÄn medborgare och medier dÀr det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som Àr den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskÀlla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmÀnhet har kÀnt och resonerat kring denna rapportering, begrÀnsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa tvÄ mÄnader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat pÄ deras nÀtbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nÀmnd period.
Sviktande svarsfrekvens. En studie om bakomliggande faktorer
Syfte: Syftet med studien Ă€r att belysa Göteborgs Stads förskoleenkĂ€ts styrkor och svagheter samt att undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för enkĂ€tens svarsfrekvens. Det finns dessutom en underordnad mĂ„lsĂ€ttning med studien som innebĂ€r att resultatet kan komma att anvĂ€ndas för att modernisera och förbĂ€ttra enkĂ€ten ur ett sĂ„vĂ€l vĂ„rdnadshavare- som verksamhetsperspektiv.Teori: För att fĂ„ förstĂ„else för vad som kan motivera vĂ„rdnadshavarna att svara pĂ„ enkĂ€ten har bland annat teori om motivationspsykologi legat till grund. En annan teoretisk utgĂ„ngspunkt för studien Ă„terfinns inom socialpsykologin som handlar om att utifrĂ„n mĂ€nniskors interaktion och medlemskap i sociala grupper förstĂ„, förklara och förutsĂ€ga deras tankar, kĂ€nslor, attityder och handlingar. Ăven teorier om enkĂ€ters uppbyggnad speglas i studiens teoriavsnitt. Metod: För att uppnĂ„ studiens syfte har studien utförts i tvĂ„ parallella processer.
Revisorns prissignal : Hur har olika faktorer pÄverkat revisorernas prissignalering 1999 och 2007?
Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.
Kalibrering av stÄndortsindex i ett bestÄndsregister : en studie Ät Holmen Skog AB
Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) stÄndortsindex skattat med
SIS, vilken Àr en funktion av stÄndortsfaktorer, med avseende pÄ stÄndortsindex skattat
med SIH, vilken Àr baserad pÄ den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsÄldern för de
tvÄ grövsta trÀden pÄ en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod
som ger det mest rÀttvisande stÄndortsindexet, men den kan endast anvÀndas dÄ
provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan anvÀndas överallt
Materialet i studien bestÄr av insamlat data frÄn Holmen Skogs företagstaxering Är
2000. För 700 provytor skattades stÄndortsindex med bÄde SIH och SIS. Det insamlade
datamaterialet delades dÀrefter in i Ätta olika geografiska omrÄde, frÄn Norrköping till
Lycksele och för de olika trÀdslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies).
Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta vÀrdet pÄ SIH givet att man vet vÀrdet
pÄ SIS och andra stÄndorts- och bestÄndsegenskaper.
?Ingen gÄr och knackar och sÀger hjÀlp, jag Àr illegal. Det Àr omöjligt? - En kvalitativ studie om varför socialtjÀnsten och papperslösa inte möts.
MÀnniskor som lever som papperslösa, det vill sÀga utan uppehÄllsrÀtt i Sverige, Àr en mycket utsatt grupp mÀnniskor som lever under svÄra och osÀkra förhÄllanden. Det rÄder idag en stor kunskapsbrist och osÀkerhet, bÄde pÄ socialtjÀnsten, bland papperslösa sjÀlva och Àven bland frivilligorganisationer vilka rÀttigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjÀlp de kan fÄ frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie, genom intervjuer med bÄde socialsekreterare och mÀnniskor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa tvÄ grupper sÀllan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartlÀggning har vi Àven undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjÀnsten har att bevilja bistÄnd till papperslösa. Vi har Àven frÄgat om förÀndringar som de bÄda grupperna vill se.
KrÀvs det kapital för att vÀxa? -en uppsats om sambandet mellan omsÀttning och tillgÄngar
Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.
UtvÀrdering av Röda Korsets Kompisprojekt : "Det Àr ett unikt projekt att vÀrna om"
Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.
KUNGSLEDEN - en företagsanalys
PROBLEMBAKGRUNDKungsleden Ă€r ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare Ă€n fastighetens kategori och geografiska lĂ€ge, mĂ„let Ă€r att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar bĂ„de fastighetshandel och fastighetsförvaltning. NĂ€rmare hĂ€lften av bolagets tillgĂ„ngar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet Ă€r att studera Kungsledens utveckling frĂ„n bolagets bildande tills idag. Vi skall Ă€ven försöka svara pĂ„ varför bolaget satsar sĂ„ mycket pĂ„ publika fastigheter och hur de har lyckats skapa lĂ„ngsiktigt hög avkastning till sina aktieĂ€gare.AVGRĂNSNINGARVi har valt att avgrĂ€nsa oss till att endast analysera Ă„rsredovisningarna för Kungsleden frĂ„n dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste Ă„rsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har anvĂ€nt oss enbart av sekundĂ€rdata i form av artiklar, böcker och Ă„rsredovisningar i vĂ„r undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVĂ„ra slutsatser Ă€r att det som driver Kungsledens verksamhet framĂ„t Ă€r subjektet det vill sĂ€ga de anstĂ€llda och Kungsleden har lyckats vĂ€l med att förmedla sina vĂ€rderingar och sin affĂ€rskultur till dem. Vi tycker att det Ă€r viktigt att Kungsleden Ă€ven i framtiden fokuserar pĂ„ att rekrytera rĂ€tt mĂ€nniskor till sin organisation som Ă€r flexibla och förĂ€ndringsbenĂ€gna dĂ„ detta Ă€r en förutsĂ€ttning för att snabba beslut skall kunna fattas.
Uppskattning av mÀngden kol i trÀdform : en metodstudie
Som ett led i de Ätaganden som stÀlls pÄ de lÀnder som har undertecknat KyotoprotokolletmÄste landvisa kolbudgetar faststÀllas. För att fastlÀgga bra kolbudgetar Àrdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmÀngden inom olika geografiskaomrÄden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mÀngder och dels för att kunnapÄvisa förÀndringar över tiden.Denna studie hade som huvudmÄl att uppskatta kolmÀngden i trÀdform inom ett 28,3hektar stort, hundraÄrigt skogsomrÄde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvÀndes medför relativt lÄga krav pÄ utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpÄ att trÀdens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlÀngd mÀts in inom ett antalmÀtplottar.
Audiovisuella beslutsmöten ur ett anvÀndarperspektiv
Att mötas med hjÀlp av distansteknik har för mÄnga organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hÄlla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka anvÀndarnas syn pÄ audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan tvÄ eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med anvÀndningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka dÄ vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över vÀrlden. Vilket innebÀr att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.