Det finnas olika orsaker till varför organisationer väljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de uträttar något med deras verksamhet det vill säga att de är rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer är detta vanligt då man vill få mer resurser från statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan år 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benämnts polisens resultatredovisning (PRR).

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer.

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in Borlänge.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas.

Syfte: Det förutspås en framtida brist på ingenjörer i Sverige och därmed kan en ökadkonkurrens om denna målgrupp förväntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan män och kvinnor samt skillnader beroende påstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivå. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag överträffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behålla personer med önskvärda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrån vad den specifika målgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: Utgångspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp ställs vanligen i förhållande till Employer of Choice, enönskvärd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillämpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika ländermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, därexempelvis karriärmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.