Following essay discusses the possibilities of using a gender perspective when studying local governance within a Swedish context. Governance is an international concept used to describe a more lose, informal and network based way of doing politics The main purpose for conducting this essay is that traditional theoretical frameworks used in the study of local politics are not enough to fully conceptualize the complexity of our changing political environment.After a broad summing up of what had been done in the recent decades within Swedish political science on the topic of local politics and gender I came to the conclusion that so far nothing had been written on governance. The next step was therefore to conduct a pilot study to cover the subject matter of governance and gender. The study was based upon interviews with five female politicians in Malmoe city.Results showed that governance, in terms of informal networks did exist, and had influence over the local politics. Some of the networks were male dominated.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett Genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett Genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Kvinnor har under lång tid arbetat för fred världen över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen är stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanställt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta väljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels på det israeliska samhället, dels på fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmänna värnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhället vilket innebär att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen väljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för både män och kvinnor.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett Genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig upprepning av handlingar och beteenden.För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett Genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett Genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett Genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning.Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen.

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan. I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.

 En dockvrå är ett rum i förskolan som ofta är inrett med saker som finns i våra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgeråd, dockor och vagnar. Vi har under vår utbildning förstått att utformningen i förskolan är av stor betydelse för barns utveckling och lärande och då blivit nyfikna på hur dockvrån passar in i detta. Dockvrån är ett rum som har funnits sedan vi själva var små och vi har lagt märke till att innehållet inte har förändrats nämnvärt.Syftet som vi har med denna studie är att genom intervjuer undersöka vad personal på förskolan har för attityder till dockvrån utifrån ett Genusperspektiv.För att få en djupare förståelse har vi även utgått från fyra frågeställningar. För att ta reda på vilka attityder som pedagogerna har om dockvrån i olika förskolor har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort på fyra verksamma pedagoger i två olika förskolor i Mellansverige.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

BAKGRUND:I det här avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusområdet samt vad somstår i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptäckte att pedagogernas förväntningar på barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och därmed blir barnen bemötta på olika sätt.SYFTET:Syftet med vår studie är att tillföra diskussion om det finns någon skillnad i uppmärksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lärarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan använt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.När man vill se och fånga helheten använder man en kvalitativ undersökning. Metodenanvänds i dess naturliga miljö och målet är att få förståelse för ett visst område. Denkvalitativa forskningsprocessens utgångspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förståelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. Samhället har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstärker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar på ett könsneutralt sätt..