SammanfattningMuseer har till uppgift att dokumentera, forska och samla in människans och naturens lämningar för att berika kulturarvet och bidra med ny kunskap. Frågan är vad det är för kunskap som förmedlas och vad det är som väljs att ta med i kulturarvet. Denna uppsats syftar till att lyfta fram diskussionen kring huruvida kulturarvet och kunskapsförmedlingen är könsneutral och hur den dolda genuskonstruktionen speglas i utställningarna samt att studera hur ett Genusperspektiv används och integreras på Tekniska Museet i Stockholm och Malmö Museer. Som empiriskt underlag ligger kvalitativa intervjuer med sammanlagt 8 representanter från båda museerna. Den teoretiska basen består av teorier kring kultur, kulturarv och genus.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett Genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

The purpose of this Masters thesis is to investigate if gender stereotypes are mediated to children between 0-3 years through books suitable for their age. This thesis concerns books that are available in public libraries. The content will be analysed by using a combination of methods, both content analysis of all the books in our study and a qualitative analysis of a smaller number of these books. With inspiration from both Robert Connell and Yvonne Hirdman and their theories of gender and gender stereotypes, this material was read and we wanted to examine if books for very young children might establish stereotypes. Our analysis showed that many known stereotypes are common in these books.

This study is about gender stereotypes that occur in the magazines of ELLE and KING's advertisements in 2014. The purpose of this inquisition is by using a gender perspective to examine the interpretation of women and men, compare how they relate to the traditional gender stereotypes. To answer our purpose of this study, a selection of 400 advertisements were analyzed based on it's content and visual expression. Through a content analysis, we could measure the frequency of 18 variables and put them in relation to each other to grasp the differences that exist between the genders. The results are presented in bar charts based on the variables that proved most interesting outcome between the genders.

Syftet med denna studie är att ur ett Genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till..

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lånar en bok eller inte. Detta belyses även ur ett Genusperspektiv. Primärmaterialet består av 77 enkäter som är besvarade av elever i årskurs sju. Enkätsvaren är bearbetade och sammanställda i diagram för att synliggöra resultaten.Forskningsbakgrunden utgår från Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hälften av eleverna har positiv inställning till läsning, boktips från läraren är inte det viktigaste, böcker med ett hjältetema är populärt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpå manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av två fall med manliga mördareoch två fall med kvinnliga mördare har studerats utifrån 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett Genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjälp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast när tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrån sina fysiska attribut än vad männen gjorde.

Studien handlar om hur läroplanens grundläggande värden om jämställdhet mellan kvinnor och män förankras i läromedel och undervisning i Svenska B på gymnasiet. Undersökningen består av två delar. I den första delen analyseras tre läromedel i Svenska B som tre gymnasielärare från Skellefteås tre gymnasieskolor använder sig av i undervisningen. Den andra delen består av intervjuer med tre lärare om hur de använder läromedlen ur ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. I studien framgår tydligt att kvinnliga författare systematiskt marginaliseras i läromedlen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka könsspecifika mönster i talutrymmet, med fokus på de kvinnliga andraspråkseleverna. Avsikten var även att undersöka karaktären av klassrumsprat där eleverna har socialiserats i skilda kulturer, där språket för instruktioner gavs på svenska och där uppmärksamheten i en sådan kontext fokuserades på könsskillnader i talutrymme. Undersökningen genomfördes i en förberedelseklass. Datainsamlingen bestod av videoinspelningar från vilka samtliga yttranden skrevs ner och färgkodades för att tydliggöra det språkliga utrymme som deltagarna använde. Resultatet visar att läraren står för den största delen av talutrymmet.

När man går på bio eller sitter hemma i soffan och ser på film tänker man sällan på filmens egentliga innehåll och symbolik. Man ser på filmen för att slappna av eller för att tänka på något annat. Syftet med denna uppsats är att framförallt analysera de kvinnliga karaktärerna i Lord of the Rings ur ett Genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktärers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga på de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har även valt att kortfattat behandla karaktären Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna då hon skiljer sig från dem på ett för uppsatsens syfte intressant sätt..

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

In this paper I present a website on the Internet. The EuropeanLinkTreasury ELT is a resource to Swedish children between 10 and 15 years of age. I am looking at this resource from a gender point of view. I want to see if ELT has thought of this perspective. Are there as many websites for girls as there are for boys? I want to see if the text is separated between gender.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett Genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med vår studie var att beskriva och få en förståelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett Genusperspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat elva elever från grundskolan (åk 2, åk 4 & åk 9) för att få en inblick i elevernas syn på inflytande. Våra frågeställningar fokuserade på hur eleverna själva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. Frågorna berörde också elevernas syn på genus och om det har någon koppling till inflytande. I resultatet av vår undersökning ser vi att det är läraren som bestämmer innehållet i undervisningen och eleverna får till viss del påverka genom att komma med förslag på aktiviteter.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen iställetför till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att någraav förskollärarna har ett Genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärarearbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigtatt ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas..