Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som lÄg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion pÄverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men Àven att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn mÀns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 mÀn frÄn ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion anvÀndes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkÀter ett lÀmpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att endast upplevelsen av stress och anvÀndningen av alkohol som copingstrategi signifikant pÄverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn kvinnors av upplevelsen av stress och anvÀndning av alkohol som copingstrategi.

We have investigated the visual representation of men and women in Aftonbladet?s weight site. We have made a calculation of how many of the women and the men who were portrayed smiling/ not smiling, active/passive, looking into the camera/looking away from the camera and from which camera angle the picture is taken. We also kept statistic on the gender representation of the authors of the articles.Our investigation shows that Aftonbladet?s weight site has a distinct overrepresentation of women on their pictures, but also in terms of the authors of the articles.

Studien syftar till att undersöka hur pojkars lÀsning i mellanÄldern (9-12-Äringar) ser ut och visa hur man i skolans arbete kan frÀmja denna. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, med empiri inhÀmtad frÄn intervjuer med lÀrare och elever. Analysen görs ur ett genusvetenskapligt perspektiv, som ett möjligt alternativt synsÀtt till det biologiska, dÀr skillnader mellan könen ses som av naturen givna och dÀrmed svÄrare att pÄverka.Resultatet indikerar att pojkar överlag har en mer negativ instÀllning till lÀsning och skrivning Àn vad flickor har. Ur ett genusperspektiv kan en bidragande orsak vara att det anses omanligt att lÀsa, och att denna fördom pÄverkar pojkarnas instÀllning till lÀsandet. Pojkars egna reflektioner pekar ocksÄ pÄ att de prioriterar andra aktiviteter som datorspelande och fritidsaktiviteter före lÀsning.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, dÀr fokus ligger pÄ att pÄvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrÄn en definition given av konsumtionssamhÀllet. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gÀllande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestÄende av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hÀmtas frÄn fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda Äldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. HÀr tydliggörs hur man, nÀr man talar om kvinnan i materialet, hela tiden Àr positionerad inom en konsumtionsdiskurs sÄvÀl verbalt som visuellt. Studien syftar Àven till att sÀtta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka pÄ konsekvenser som tidningarnas representationer har pÄ kvinnors vardag, dÄ studien pÄvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojÀmlik samhÀllsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhÀllets objektiva stÀllning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Syftet med uppsatsen Àr att historiografiskt analysera forskning gjord kring prÀstfrurollen och prÀstgÄrden som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan frÄn reformationstidevarvet till början av 1900-talet. BÄda har varit vÀsentliga delar av den sÄ kallade prÀstgÄrdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det stÀlls inte lÀngre nÄgra sÀrskilda förvÀntningar pÄ prÀstfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prÀstgÄrdar har sÄlts till privatpersoner. De bÄda har dessutom varit starkt lÀnkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förÀndrats?PrÀstfrun verkar lÀnge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat trÀda fram, till exempel i den forskning som utgÄr frÄn ett genusperspektiv.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Studien riktar in sig pÄ att skapa en djupare förstÄelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingÄr för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer Àven analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien ocksÄ till att undersöka vad pedagogerna har för förhÄllningsÀtt gentemot denna lek. Det empiriska materialet bestÄr till största delen av observationer men Àven intervjuer med pedagoger har genomförts för att fÄ djupare syn inom vÄrt valda problemomrÄde. Resultatet visar pÄ att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som prÀglas mycket utav av spÀnning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lÀrandedel visar pÄ att barn kan lÀra sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men Àven att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stÀrker Àven sin fysik dÄ mÄnga av lekarna bygger pÄ att barnen ÀndvÀnder sig utav sin kropp.

LÀroböcker har blivit en stor del av undervisning och det Àr viktigt att lÀroböckerna Àr rÀttvisa. Syftet och frÄgestÀllningen med uppsatsen Àr att fÄ fram hur drottning Kristina framstÀlls i lÀroböcker inom Àmnet historia. Jag har anvÀnt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med lÀroböckerna frÄn 1920- och 1960-talet Àr att de innehÄller sammanfattad text om drottning Kristina utan nÄgon djupgÄende diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar pÄ att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lÀrobok finns Àven i en nyare version frÄn 2005 dÀr man kan hitta en skillnad mellan de bÄda böckerna.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms lÀn, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en lÀkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrÄn ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapslÀget kring flickor med AD/HD idag var bristande. BÄde forskning och litteratur kring Àmnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom Àn pojkar.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Syftet med studien Àr att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftsprÄk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av tvÄ klasser i Är sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrÄn en detaljrik bild för att, till studien, fÄ ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vÄrt syfte. I studien undersöks i vilken mÄn pojkar respektive flickor anvÀnder första person singular samt i vilken utstrÀckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade pÄ en skillnad mellan de tvÄ grupperna, alltsÄ inte mellan pojkar och flickor.

Vi har i vÄr undersökning fokuserat pÄ barns utelek pÄ en skolgÄrd i SkÄne. Syftet med vÄr undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute pÄ en skolgÄrd och hur barn anvÀnder miljön i sina lekar. Undersökningen Àr delvis gjord utifrÄn ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. LikasÄ pedagogens roll ute pÄ skolgÄrden ingÄr i undersökningsomrÄdet.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.