I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.

Denna kvalitativa kunskapsöversikts syfte Àr att pÄvisa vilken syn man idag har pÄ patienter med Fibromyalgisyndrom, hur detta syndrom behandlas och hur dagens synsÀtt har vÀxt fram. Fibromyalgisyndrom drabbar 2-4% av befolkningen, och 80-90% av dessa Àr kvinnor. Eftersom sjukdomen inte "syns utanpÄ" Àr det svÄrt för anhöriga, arbetskamrater och lÀkare att inse svÄrighetsgraden av patientens besvÀr. En genomgÄng av forskningsrapporter och annan litteratur visar att diagnosen karaktÀriseras av diffusa symtom, funktionella störningar och obestÀmda smÀrt- och vÀrktillstÄnd. Diagnosen har lÄg status, Àr inte lokaliserad till nÄgot bestÀmt organ och det finns ingen bot, bara lindring och symtombehandling.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

This report presents the initaitvies made by teachers in form of questions during four lessons in a highschool class. A class in senior highschool was filmed during six hours with four different teachers. The number of questions and other initiatives were counted. The dialogue was transcribed with CA regarding examples from questioning and dialogue. The study examined how many closed(open and rhetorical questions the teacher initiate.

I undersökningen har vi anvÀnt oss av nÄgra högstadieelever för att ta reda pÄ hur olika gruppkonstellationer samarbetar inom problemlösning i matematik. Eleverna har svarat pÄ en enkÀt dÀr tvÄ rika problemlösningsuppgifter varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning. VÄr erfarenhet och hÄllning till problemlösning Àr att ett samarbete mellan eleverna och ett öppnare klassrumsklimat, dÀr det matematiska sprÄkbruket appliceras pÄ ett naturligt vis, gagnar elevernas kunskapsintag. För ett relevant stÀllningstagande och en tillförlitlig analys, valde vi att utföra vÄr enkÀtundersökning pÄ eleverna bÄde individuellt och parvis. Resultatet av undersökningen förstÀrker redan befintlig forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ om och hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i sitt genusarbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansÄg vara lÀmpligt för att fÄ reda pÄ förskollÀrarens tankar och dÀrmed kunna fÄ en förstÄelse för deras arbetssÀtt med barnboken. Sex förskollÀrare intervjuades och resultatet har visat att alla informanter anser att genus Àr en viktig frÄga samt att genus handlar om ens förhÄllningssÀtt gentemot barnen. Alla anvÀnde barnboken i sitt vardagliga arbete, dock pÄ olika sÀtt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa lÀste boken som den var och efterÄt reflekterade tillsammans med barnen.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i Äldrarna 4-5 Är intervjuats kring vardagsteknik med utgÄngspunkt frÄn tvÄ sagor berÀttade med flanoteknik. För att ge barnen en kÀnsla för sagornas huvudpersoner anvÀndes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens nÀrmiljö som pÄverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och PopulÀrmusik frÄn Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanÄt angrips ur ett genusperspektiv, ÄskÄdliggörs utifrÄn skolgÄngen, ur en sprÄklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. TvÄ centrala men olika lÀrarpersonligheter framtrÀder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlÄtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den sprÄkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftsprÄk, medan ett sÄdant engagemang saknas hos den sprÄkligt kluvne huvudpersonen i PopulÀrmusik frÄn Vittula.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

The aim of this Masters thesis is, with an exploratory stand, to examine the thoughts regarding gender perspective at childrens library service that are expressed from childrens librarians as well as the staff in administrative management. The purpose of the study is to generate ideas for further research and discussion regarding a gender perspective on the childrens library service. A total of eight interviews have been carried out. Three persons at the administrative level and five childrens librarians were interviewed. We also have examined if a gender perspective is expressed in the control documents, from international level to a local level, which the libraries could use when developing and planning their work.

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelÀrares tankar kring genus och jÀmstÀlldhet och hur detta kan pÄverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var Àven att undersöka hur förskolelÀrare förhÄller sig till planeringen i verksamheten, utifrÄn ett genusperspektiv. UtgÄngspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelÀrare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelÀrare tÀnker medvetet kring genus och jÀmstÀlldhet.