This study examines if children in 5th grade experience any speech anxiety about speaking when everyone in the class will hear but while sitting down either by their desks or in a circle. I also want to find out how much the children speak; do boys or girls speak more than the other sex? Is there any difference in space of speech in the classroom, and if so is it connected to speech anxiety? Gender perspective is the theoretical outlook that this study has which is used to find out if there are any differences between boys and girls in the amount they talk in the classroom and the way the children themselves describe how it is to talk in the classroom. To find out if children in 5th grade experience any speech anxiety while speaking sitting down in everyday activities I interviewed six boys and six girls and to find out how much they spoke I observed the grade for a total of nine lessons. The result shows that some of the pupils do experience speech anxiety when sitting down and speaking so that everyone can.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur historielĂ€roböcker pĂ„ gymnasiet skildrar VĂ€sterlandet jĂ€mfört med övriga vĂ€rlden. LĂ€roböckerna Ă€r en viktig kunskapsförmedlare i skolan, sĂ€rskilt i Ă€mnet historia. En kritisk lingvistisk metod har anvĂ€nts för att studera relationen mellan VĂ€sterlandet och den övriga vĂ€rlden i historielĂ€roböcker och upptĂ€cka perspektiv och ideologiska budskap som inte Ă€r uppenbara frĂ„n början. Resultatet visar att de icke vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llena fĂ„r vĂ€ldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att mĂ„nga centrala vĂ€rldshistoriska skeenden inte berĂ€ttas och boken blir dĂ„ delvis eurocentrisk genom att de centrala vĂ€rldshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs VĂ€sterlandet. Eurocentrisismen upprĂ€tthĂ„ller VĂ€sterlandets hegemoni genom att förfalska en historia som pĂ„pekar vĂ€sts skiljaktigheter mot Österlandet.

Den hÀr uppsatsen presenterar en litterÀr analys av boken Al-malja?,skriven av den libanesiske författaren Sam?? Idr?s och utgiven Är 2005. Jag menar attAl-malja? skiljer sig frÄn det som man hittills kunnat kalla normen för arabiskbarnlitteratur, dÄ den inte tycks passa in i nÄgon av de kategorier som majoriteten av deövriga böckerna i genren kan delas in i. I min analys av boken diskuterar jag bokens sprÄk,anlÀgger ett genusperspektiv, berör humorn samt belyser bokens underliggande budskap.Jag vill hÀvda att Al-malja? pÄ mÄnga sÀtt Àr en modern bok som vÀnder sig till en nygeneration lÀsare, dÀr författarens medvetna förhÄllningssÀtt ? att underhÄlla snarare Àn attenbart undervisa ? Àr bokens styrka.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Intentionen med föreliggande arbete Àr att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hÀlsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har tvÄ kompletterande metoder anvÀnts bestÄende av en enkÀtstudie av kvantitativ karaktÀr och en intervjustudie av kvalitativ karaktÀr. I enkÀtstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 Àr tjejer och 80 Àr killar, frÄn fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass pÄ en av de skolor som ingÄr i enkÀtstudien. Tre av dem var flickor och tvÄ av dem var pojkar.

The purpose of this study is to investigate how male and female is produced in the literary children?s literature that is found in a Municipal preschool. My issues are the following:Which sex dominates as a main character in the preschools literary books?What type of properties is attributed to the characters?What type of clothes is portrayed on the books characters?I performed a quantitative study of 136 children?s books. I used Maria Nikolajevas perceptions of stereotypical male and female properties to analyze my empirical data.

Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollÀrares resonemang om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom tvÄ halvstrukturerade intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollÀrarna resonerar kring sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag pÄ ett professionellt sÀtt. De visar hög medvetenhet nÀr de resonerar om sitt jÀmstÀlldhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollÀrarna anvÀnder samma typ av tonlÀge, röst, sprÄk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, bÄde flickor och pojkar.

Vi vill med vÄr undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt pÄ fritidsverksamheten. Studie syftar Àven till att ge kunskaper om hur rum Àr laddade med vÀrderingar samt vilka signaler de sÀnder. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i deras förskoleklasser samt pÄ deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav Ätta stycken gick med oss pÄ samtalspromenader och resterande observerades.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionÀrslivet sett ut. Det undersöks Àven om det fanns nÄgon skillnad mellan kvinnor och mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ÄlderspensionÀrer. Tre kvinnor och tre mÀn.

Denna studies syfte Àr att belysa hur kvinnligt och manligt framstÀlls i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleÄldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rÄdande ideal. Syftet Àr Àven att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnÄ syftet har sex bilderböcker analyserats utifrÄn genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollÀrare och lÀrare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna bÄde utmanar och befÀster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket Àven tidigare forskning styrker.

Sverige framstÀlls ofta som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder dÀr mÀn och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige har ökat de senast Ärtionden men nÀr det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata nÀringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta anvÀnds som ett skÀl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar pÄ ett blandat resultat bÄde vad gÀller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning pÄ Large cap, Stockholmsbörsen men ocksÄ se pÄ hur denna representation kan förklaras samt hur mÄngfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

I min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i Gamla testamentet tolkas förhÄlla sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits. För att besvara frÄgorna i mitt syfte sÄ har jag undersökt hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet: Mirjam, Rut och Ester. TvÄ av dess kvinnor, Rut och Ester, Àr sÄ betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit tillÀgnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som Àr syster till Mose, uppfattas som viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och pÄ grund av sin handling rÀddade livet pÄ judendomens religionsstiftare. Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr jag anvÀnder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Mitt syfte Àr att ge en bakgrund till att GÄrdtjÀrns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till Är 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frÄgor jag stÀllt till det material jag kunnat ta del av ÀrHur sÄg livet i SÀttna socken och GÄrdtjÀrns by ut vid sekelskiftet?Hur vÀxte vÀckelsen fram till det att vÀckelsen kom till SÀttna pÄ 1850-talet?Hur vÀxte vÀckelsen fram i SÀttna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och vÀckelserörelsen i SÀttna?Hur bildades GÄrdtjÀrns missionsförsamling och vad kan sÀgas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berÀttar denna historia om kvinnors och mÀns olika roller i vÀckelsen?.