Arbetet bestÄr av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus pÄ genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehÄllertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter ocksÄ mot de traditionellagenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar Àr en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kÀmpar med sin genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en grÄzon. Resultatet blir en ny genusidentitet dÀr en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hÄrd men kvinnlig. Dolly tÀnker inte vÀlja och tycker inte att andra ska behöva vÀlja heller..

Sömnbehovet varierar hos olika individer. Studier visar att ungdomar behöver minst Ätta timmars sömn. Under puberteten sker en hormonomstÀllning som gör ungdomar trötta och mÄnga ungdomar Àr inte tillrÀckligt utvilade vid morgonens skolstart. TV och Internet ses alltmer som ett hot gentemot ungdomars sovvanor dÄ mediekonsumtionen ökar. Studier visar att det Àr mer vanligt hos killar att förÀldrarna Àr med och bestÀmmer sovtiden, men Àven att tjejer anger lÀngre sömntid.  Syftet Àr att bland elever i Ärskurs nio se hur vanor innan sÀnggÄende pÄverkar deras sömnvanor och sömnkvalitet samt se hur eleverna upplever att sömnen pÄverkar skolarbetet.

Something that is common to all people is that everyone is in need of food. However, people may differ about the choice of brand and the motives for the purchase. In the essay enables the reader to study if the purchasing behaviour may differ between the sexes, which also respond to the essays purpose. The purpose of this essay is to identify and describe any differences in buying motives of convenience goods between the sexes in a student population. In order to answer the purpose of the essay a study on ICA Maxi were conducted on 20 students from the University of Karlstad, ten women and ten men.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den aktuella studien var att undersöka instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i Ärskurs 2 pÄ det naturvetenskapliga programmet.? Vilka Àr de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hÀlsa?? Hur ser sambandet ut mellan elevernas instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och motivationstyp?? Finns det nÄgra skillnader i instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och motivationstyp mellan könen?MetodFör att samla in data till undersökningen anvÀndes en kvantitativ enkÀtmetod. MÄlgruppen bestod av 122 gymnasieelever i Ärskurs tvÄ som studerade pÄ det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut frÄn tvÄ gymnasieskolor i Stockholm. EnkÀtsvaren behandlades statistiskt med hjÀlp av SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till (p<0,05).ResultatAnalysen av enkÀtsvaren visade att den frÀmst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hÀlsa utgörs av faktorn upplevelse.

I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgÄ frÄn ett klassperspektiv, syftet Àr dÀrför att göra en undersökning dÀr tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men ocksÄ ett klassperspektiv i jÀmförelsen mellan de tvÄ diskussionsklubbarna. Min studie utgÄr i huvudsak frÄn tvÄ antologier frÄn Mimer som mer eller mindre har ensamrÀtt pÄ folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra Àr att genusstrukturer i samhÀllet kan likstÀllas med klasskillnader i frÄga om vilken betydelse de har för innehÄllet i diskussionsklubbarna..

Efter att jag sjÀlv har arbetat inom Àldreomsorgen och ofta reagerat pÄ vad jag sÄg som en ojÀmn fördelning kring vem som fÄr bo kvar hemma och vem som fÄr möjlighet till sÀrskilt boende, vÀcktes jag av tanken kring hur jÀmstÀlldhetsarbetet i ÀldrevÄrden ser ut. Ses de Àldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvÀnda sÀllan sker? Att granska Àldreomsorgen och dess bistÄndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbÀttra de Àldres livssituation men Àven för att förbereda Àldreomsorgen pÄ de förÀndringar som mÄste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för bistÄndsbedömning av Àldres rÀtt till vÄrd och omsorg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegÄngar som genomsyrar dem, för att fÄ kunskap om den verklighetssyn kring Àldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjÀlp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur lÀrare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och dÄ med fokus pÄ fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vÄr empiriska studie pÄ en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vÄrt syfte valde vi att stÀlla följande frÄgor:? Vilka tendenser gÄr det att urskönja i utförd enkÀtundersökning som tyder pÄ att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas sjÀlvmant av mÀn och/eller kvinnor?? Uppfattar lÀrarna att en eventuell uppdelning Àr medveten eller omedveten?VÄrt val att undersöka lÀrares uppfattningar kom i stor utstrÀckning frÄn Göran Brantes (2008) syn pÄ vad som Àr relevant att undersöka. Avstamp inför vÄr undersökning har vi Àven tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lÀrare och genus.För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss utav en enkÀtundersökning med sÄvÀl kryssfrÄgor som mer öppna frÄgor.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way.

This report is an analysis from a gender perspective of more than three hundred minutes in sports broadcasting on SVT and TV4. The study explains how air time is divided between male and female athletes as well as which sports, male or female, get the most air time. The sports are also categorized according to attitudes about the sports being masculine, feminine or neutral. In this way the study also shows the categories of sports that are given the most airtime.Our view before the study was that from a media perspective, the Swedish sports world was very male dominated. The results show that male athletes get more exposure than female athletes on both channels, this despite the fact that the membership of the Swedish sports clubs is fairly evenly divided between men and women. .

Detta arbete syftar till att ta reda pÄ hur könsroller skapas och vidhÄlls. Genusproblematiken i dagens svenska grundskola undersöks, görs skillnader mellan pojkar och flickor? Det tittas nÀrmare pÄ vad egentligen jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet innebÀr och vad styrdokumenten (Lpo 94) tar upp om dessa tvÄ begrepp. Elever, i Ärskurs 5, har intervjuats för att fÄ möjlighet att ge sin syn pÄ könshomogen undervisning. Vidare har tvÄ lÀrare intervjuats för att vi ska fÄ reda pÄ deras bemötande gentemot eleverna.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.