Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola. En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde. Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs..

Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan.Frågeställningarna gällde:1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö?2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa?3.

The purpose of this study is to find out how the four teachers at the two preschools believe they are working with gender and how they actually work with it in practice. It also aims to show how they treat the children at the preschool based on their gender.What is the preschool teachers view on gender and equality?How do they consider that they work with gender and gender equality, and how do they really work with it in practice?The study is based on a qualitative study were I chose to both interview and observe four preschool teachers from two different preschools. My theoretical starting point is Yvonne Hirdmans theory of gender and also research on gender equality. The results show that the majority of respondents believed that gender and gender equality means almost the same thing or have the same meaning.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus framställs i barnböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern. Syftet innefattar även att undersöka hur medvetna förskollärare är om vilken påverkan barnböcker har på barn utifrån ett genusperspektiv. För att nå studiens mål har fyra pedagoger intervjuats och sex stycken barnböcker har granskats utifrån genus. Studien visar att tidigare forskning menar att det finns böcker som utmanar traditionella könsmönster men att de flesta böcker fortfarande är könsstereotypa. Vi som genomfört denna studie har sett samma mönster i de böcker som analyserats.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus.

Studien är kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med årskurs 6). De olika yrkeskategorierna är alla pedagoger men verksamma inom olika områden, vilka är årskurs 1-3, årskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvård. Syftet med studien är att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser på kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhållande till de i läroplanen (Lpo 94) fastställda strävansmålen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i läroplanen (Lpo 94) talas det om strävansmål och uppnåendemål, där strävansmålen anger inriktningen på skolans arbete och där uppnåendemålen anger vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Strävansmålet är samhällets uppdrag till skolan och ska vara utgångspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.