I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är att undersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år säger sig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter har vi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning.

I Läroplanen för förskolan 98 rev 2010 står det att ett jämställdhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en förskola arbetar med genus och se om det uppstår några dilemman i arbetet. Studien har gjorts på en förskola i en mindre kommun i Skåne. Metoden som vi använder oss av är kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vår studie visar att personalen säger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar även på att det råder ett klimat på förskolan där barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.

En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun.Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­?1965 is in focus in this master ?s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksfo?rbundet fo?r sexuellt likabera?ttigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940.

Har personligheten och genus någon inverkan på självförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkät som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för självförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hämtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och extraversion.

This thesis analyzes how homonationalist and heteroactivist discourses are reproduced in the Sweden Democrats political communication between 2022 and 2025. Drawing on critical discourse analysis, the study examines a selection of key texts, including two Almedalen speeches by the party leader Jimmie ?kesson (2022, 2024), an extraction from a report produced by the party, and a parliamentary motion. The study is theoretically grounded in scholarship on homonationalism, heteroaktivism and populist radical right nationalism. It investigates how gender, sexuality and religion are discursively mobilized to define national belonging and construct boundaries between ?us? and ?the other?.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.