Abstract Etel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion..

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom. Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på.

Vår intention med detta arbete är att synliggöra eventuella likheter och skillnader på hur på hur pedagogerna i förskolan och på högstadiet arbetar med frågor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att få svar på vår frågeställning intervjuade vi tre förskolelärare och tre högstadielärare. I vår tolkning av resultatet har vi använt oss av den forskning som tidigare fanns inom vårt område..

Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Det finns en generell uppfattning att jämställdhet är något bra och egentligen borde vara en självklarhet. Trots att Sverige idag ses som ett av världens mest jämställda länder, finns det ändå stora brister. Skogsbranschen är idag en av de mest ojämställda branscherna i Sverige. Det här visas även genom den ojämna könsfördelningen på skogsutbildningarna. SLU har antagit en lika villkorsplan som syftar till ett ökat fokus på genus- och jämställdhetsfrågor.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Sammanfattning/abstract Författare: Malin Nilsson Huvudfrågan är: ?Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?? Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus.

Det har under flera år påtalats att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, både i Sverige och i utlandet. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en enkät och några intervjuer ta reda några svenska gymnasielärares uppfattning om könsskillnader i skolprestationer. Syftet var också att ta reda på om lärarna har någon utbildning i frågor som rör genus och jämställdhet, samt att ta reda på om lärarna uppfattar att de bemöter elever lika, oavsett kön. Resultatet visade att det finns kunskaper om orsaker till könsskillnader i skolprestationer bland lärarna. Dock visade även resultatet att det finns brister i kunskaperna hos lärare, samt att en del lärare saknar utbildning i frågor om genus och jämställdhet, vilket riskerar att bidra till att könsstereotyper reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår..

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..