Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Denna studie karaktäriseras av ett kvalitativt inifrånperspektiv och ger inblick i några unga kvinnors perspektiv på personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar här närmare på hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som påverkar deras syn..

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder.  .

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på barns tankar om lek. Barns livsvärld består till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process där barns utveckling påverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken är något som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar också om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning.

SammanfattningBakgrundHögläsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra år. Förskolan har haft högläsning som företeelse under en lång tid men det är på senare tid som forskning har visat högläsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar också att samspel har en betydande roll för barns utveckling och högläsning möjliggör detta. Genom högläsning kan människor utbyta tankar och erfarenheter om det lästa. Förskolan utgör en viktig roll för högläsningen då det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av högläsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjälp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollärare på en förskola.

Varför byter substantiv genus? Genus är i indoeuropeiska språk en semantisk nominalklassificering som är formellt implicerad. Detta innebär att varje genus har en semantisk kärna som tenderar att uttryckas genom ändelser hos substantivet (men bekräftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan således tänkas vara både semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfär, men de kan också anta ett genus i association till andra ord med samma ändelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jämförts diakront med de moderna romanska språken franska, italienska, spanska och portugisiska.