Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn.

Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Syftet med denna uppsats är att analysera hur genus uttrycks och skapas genom fyra populära barnböcker. Böckernas karaktärer analyseras från ett genusperspektiv. En central utgångspunkt är teorin om hur män och kvinnor hålls isär genom att tilldelas olika karaktärsdrag och hur denna uppdelning skapar genus. Uppsatsen analyserar även de fyra böckernas berättelseform, huruvida denna är uttryckt på ett maskulint eller feminint sätt. Risken med dessa stereotypa karaktärsdrag för män och kvinnor är att barnen kan bli påverkade av dem, vilket tvingar in dem i specifika genuspositioner.

AbstractBarns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tillvaratar barnlitteratur för att främja barns läsutveckling. Forskning om barns läsutveckling, samt pedagogers medvetna val i användning av barnlitteratur och läsning presenteras i uppsatsen. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger, varav hälften arbetar inom Reggio Emilia. Resultatet visar att pedagogerna använder biblioteket som bokkälla samt att flertalet önskar mer läsning i hemmet. Samtliga pedagoger anger liknande platser och tidpunkter för läsning av barnlitteratur.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur och hur lässtunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat på den språkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillämpats. Intervjuerna har gjorts på sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna är verksamma förskollärare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker på samtliga förskolor och att barnlitteratur används i varierad mängd.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras.