Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning..

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

The aim of this Master?s thesis is to examine the ideological currents that have influenced the swedish school system since the 1990's. The background of my interest is the lively debate in schools and media about the new School reform 2011. My hypothesis is that education in 2011 largely will be influenced by neoliberal and neoconservative values. The method I`ve used is discourse and ideology critique, which examines the relationship between rhetoric and power. These concepts are useful to explain the ideological change in different policy documents and in curricula, for example Lpf 94 and School 2001. The theoretical framework is based primarily on the neoliberal and the neoconservative agenda, which are two distinct political rationalities in the contemporary postmodern world.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utsträckning för att ha anställda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sätt att hjälpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid är att erbjuda så kallad karriärplanering. Det traditionella sättet att jobba med karriärplanering, det vill säga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, är inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet är det också möjligt att via e-learning genomföra karriärplanering. Att utifrån e-learning inhämta kunskap, kräver stor självdisciplin och prioritering av individen, och det finns både för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriärplanering via e-learning, "K-modellen", utifrån ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar på funktionalitet i termer av upplevde återkoppling och användbarhet i termer av användarvänlighet.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är.

The purpose of this Masters thesis is to study how three public libraries in the west of Sweden have arranged their fiction for adults on shelves and what the possibilities for fiction retrieval are in their Online Public Access Catalogues OPAC. The theoretical framework includes a practical part consisting of Jarmo Saartis ideas about shelf arrangement and a theoretical part consisting of Annelise Mark Pejtersens different dimensions. The methods used in the case study are three interviews with librarians, visits in the libraries and searching in the libraries OPACs. Furthermore, we have summarized relevant literature about this subject in a summary of research. The analysis shows that our three libraries have arranged their fiction in a traditional way according to Saartis ideas about shelf arrangement.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

I uppsatsen behandlas frågeställningarna: Går det finna ett gemensamt sound hos musiken som spelas i P3? Och hur ser P3:s tablå ut under en vecka? Dessa frågeställningar undersöks för att ge en bild av den musik som spelas i P3 som är Sveriges Radios ungdomskanal. Frågorna undersöks genom att utgå från tidigare forskning i ämnet, information från P3:s hemsida samt genom djupgående analyser av sju låtar från de artister som spelades mest under vecka 46 år 2010. Analyserna utformas utifrån Gunnar Ternhags gehörsbaserade analysmetod. Även Lars Lilliestams gehörsbaserade analysmetoder av rock och blues används.Analyserna presenteras först låt för låt och sedan sammanfattas likheter och skillnader hos musiken som spelas.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.