Sök:

Sökresultat:

246 Uppsatser om Genomsnittlig kapitalbindning - Sida 17 av 17

Energieffektivisering av teknikhus

Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att säkerställa järnvägsdriften i Sverige. Störst fokus låg på framtida nybyggnationer av teknikhus men även nuvarande teknikhus undersöktes i viss mån. I arbetet analyserades även mätdata från fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens påverkan på inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehålls i teknikhusen samt hur väl installerade värme- och kylsystem fungerar. Trafikverket är en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvändningen och miljöpåverkan i sin verksamhet.

Värdeflödesanalys vid Ericsson AB Gävle

Att möta en fluktuerande efterfrågan med en kundorderstyrd produktion är ett problem för många företag. Ett av dessa företag är Ericsson CDC Gävle, tillverkare av radiobasstationer, där situationen försvåras ytterligare med många produktvarianter och korta ledtider. Problemet är att volymerna kan variera väldigt inom en kort tidshorisont. Den fluktuerande efterfrågan bidrar till att underleverantörer får svårigheter att möta Ericssons plötsliga avvikningar från prognostiserat behov, och gör att produktionsplaneringen försvåras. För att justera kapaciteten används till stor del bemanningsföretag och problem uppstår med att behålla ett standardiserat arbetssätt och stabila processer.

Förbättrad produktionsplanering vid låg volym och hög variation: En fallstudie vid Metso Paper Sweden AB i Sundsvall

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.

Elkraftseffektivisering av SSAB i Luleå

Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i Luleå. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsåtgärder undersökts för företagets olika hjälpsystem. Hjälpsystemen som berörts i detta arbete är motorvärmare, belysning, ventilation, pumpar, fläktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgränsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mängd lämpliga effektiviseringsåtgärder med stor besparingspotential och kort återbetalningstid.

Vem väljer bussen?: en utvärdering av Luleås nya
busslinjenät med avseende på resande, attityder och ekonomi

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Inverkan av årstid för förstagallring på avverkningsskador i contorta och tall :

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.

<- Föregående sida