The philosopher Heraclitus has been renowned for a great amount of time. Despite that fact the remaining fragments of his work have just recently been assembled to the composed form they have today. Among these fragments there are a couple of terms that stands out amongst others; one of them is the term logos. The main focus of this thesis is devoted to the mystery and usage of the term logos, which comes into a great display in fragment number 50.The ambition of the thesis is to evaluate and compare three interpreters? readings of Heraclitus while having a close focus on his usage of the word logos in fragment 50.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger på en textundersökning av tre av de mest använda historieläroböckerna för kursen Historia A på gymnasiet. Vi har studerat läroböckerna i olika nedslag, valda utifrån relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utsträckning och på vilket sätt historieläroboksförfattare använder sig av energi som en förklaringsfaktor. Utifrån läroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Undersökningens resultat visade att läroboksförfattare i relativt hög grad använder sig implicit av energibegreppet i sina framställningar, även explicita exempel förekommer.

The purpose of this literature study was to describe the seasonal reproduction in sheep and the presence of genetic variation in fertility traits. Methods to induce oestrus are described and the possibilities to change the reproduction season through breeding are discussed. Sheep have a pronounced seasonality in their reproduction. Mating season starts in the fall and the lambs are born during the spring because this is the most beneficial time. The market request for lamb meat has increased and therefore it is desirable with ewes that could get pregnant all year round.

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

Feral animal populations are distributed over many parts of the world and are often seen as a problem. Since they are a threat against other species, destroy farmlands and can spread dis-eases, they are often referred to as pests. Artificial selection has contributed to loss of genetic diversity in our domesticated animals. Feral animal populations are affected by natural selec-tion, which allows them to adapt to the environment. Their ability to adapt is a reason to see them as pests but can also be seen as an asset.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ?Människan i världen? av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ?måttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ?vertikala relationsfrågorna? enligt Bråkenhielms metod.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd och som uppbär stöd ifrån LSS har ett omvårdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som också kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstånd bor ofta i en miljö som inte är utformad och planerad utifrån det behov som deras funktionsnedsättning utgör.Syfte: Arbetets syftet är att beskriva brister i boende- och närmiljö för personer med AST, och att sammanställa hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbättringsarbete inom området.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt vars resultat består av tio artiklar. De är hämtade ifrån sökningar på databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar på ett resultat där miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstånd synliggörs. Arbetet visar också på förutsättningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstånd och vad det innebär att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbättra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstånd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten själv och vid behov också med anhöriga..

Genetic defects are caused by mutations in major genes where the gene?s protein product has a large impact on the physiology of the animal. The synthesis of the protein can be altered by a change in the nucleotide sequence, which can lead to malformation and in many cases death.One of the main reasons of increase in many genetic defects is the use of few bulls in breeding programmes, causing a reduction of the genetic variation. Genetic defects cause suffering for the animal and influences the production by, for example, increased costs due to misscarriages, lost milk production and expenditure for medical treatment. Bovine Leukocyte Adhesion Deficiency (BLAD) and Complex Vertebral Malformation (CVM) are two genetic defects that were widespread before the causative mutation was discovered.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

The research in the field of biotechnology is rapidly developing all over the world. Modern biotechnology offers unique opportunities, simultaneously as it gives rise to a number of ethical issues. Preimplantation genetic diagnosis (PGD), PGD/HLA (Human Leucocyte Antigen) and germline gene therapy (GLGT) are controversial techniques. PGD gives a possibility to identify a genetic disease prior to the embryo?s implantation in the uterus.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Rheumatoid arthritis is an autoimmune disease, where joints are attacked by the own immune system, leading to chronic inflammation and destruction of bone and cartilage. Inflammation is a complex process, controlled by many different substances. One of them is adenosine, which has anti-inflammatory properties. In this project, three polymorphisms in different genes, involved in synthesis and signaling of adenosine, were genotyped for 188 patients with RA and 362 controls without RA. The results shows that for the polymorphism in A2a, a gene coding for an adenosine receptor, there was no significant difference in genotype distribution between the groups.