This study deals with the contribution of the genetic variant lactase persistence among Neolithic people from the Baltic Island Öland. Skeletal remains from twelve individuals went through DNA sequencing in order to find the mutation that allows adult individuals to digest milk sugar. The twelve individuals were chosen from two different Neolithic sites, where the archaeological and isotopic data suggest that the individuals from Köpingsvik were hunters and gatherers and the individuals from Resmo were early farmers. The individuals with the genetic variant lactase persistence can be described with selection and genetic flow.  Only five individuals produced results and the mutation was found in two of the subjects. All the individuals who were successfully sequenced came from Resmo, whereasno individuals from Köpingsvik yielded any results.

Ovine black coat colour is determined by the MC1R (Melanocortin 1 receptor) and ASIP (Agouti signalling peptide) genes at the Agouti and Extension loci. The black phenotype is caused by production of eumelanin by melanocytes, whereas yellow-tan or light phenotype is the result of phaeomelanin synthesis. The ovine MC1R gene has two known alleles: the wildtype (E+) and the dominant black (ED) alleles. Two missense mutations (c.218T>A and c.361G>A) constitute ED. The presence of a third allele, the e allele, is proposed and believed to give rise to phaeomelanic phenotype.

LeberÂŽs hereditary optic neuropathy (LHON), a disease affecting vision, is caused by several point mutations in mitochondrial DNA. Mutations leading to a defect NADH ubiquinone oxidoreductase protein will affect the respiratory chain and cause a disturbed ATP production. It is still unknown why this defect leads to the degeneration of retinal ganglion cells and cells in the opticus nerve as well as demyelination of axons in these areas. Analysis of mitochondrial DNA is an important tool in the diagnosis of the disease. At the present time analysis is based on cleavage by restriction enzymes, which only detects two of the most frequent mutations: m.3460G>A and m.11778G>A.

Detta arbete har testat att anvÀnda en genetisk algoritm, en teknik inom artificiell intelligens, dÀr uppgiften har varit att automatiskt generera nivÄer till pusselspelet Solve It. Precis som algoritmens inspirationskÀlla, djurvÀrldens evolution, har den evolverat fram lösningar som med tiden anpassat sig efter sin omgivning. Dessa genererade nivÄer har sedan jÀmförts med manuellt designade dito. Resultaten har bestÄtt av insamlad data frÄn ett antal testpersoner, dÀr deras uppfattning om utmaning och underhÄllning, samt deras tidsÄtgÄng anvÀnts som mÀtverktyg. Arbetet har försökt ta reda pÄ om genetiska algoritmer Àr ett lÀmpligt verktyg för att avlasta, komplettera eller till och med att ersÀtta en nivÄdesigner till det spel som testerna kretsar kring, Solve It..

Detta examensarbete har utförts pÄ Sapa Heat Transfer i FinspÄng och har tagit upp frÄgan med hur den interna hanteringen av produkterna kan orsaka defekter. I arbetet har en typ av defekt undersökts sÀrskilt och denna defekt kan ses som ett exempel. Företaget tillverkar aluminiumband till vÀrmevÀxlare, frÀmst till fordonsindustrin. Banden levereras pÄ rullar med en diameter upp till 1700 mm, och en bredd mellan 12 mm och 1440 mm. Syftet med detta examensarbete Àr undersöka en defekt som Àr orsakad av den interna hanteringen, det vill sÀga det som sker mellan produktionsstegen.

Boids handlar om att simulera flockar genom sjÀlvstÀndiga individer. Styrningen utgÄr frÄn tre grundregler, undvika kollision, centrera flocken samt matcha hastighet. För att framhÀva vissa beteenden kan reglerna viktas. Dessa vikter kan sÀttas manuellt, men de kan ocksÄ optimeras, exempelvis med genetiska algoritmer. Detta examensarbete utgÄr frÄn Chen, Kobayashi, Huang och Nakao (2006) arbete om optimering av boids med hjÀlp av en genetisk algoritm.

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur pedagoger ser pÄ matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda pÄ hur Ätta pedagoger tÀnker och arbetar med matematik och med hjÀlp av olika observationstillfÀllen fÄr vi inblick i verksamheten pÄ nÄgra olika förskolor. HuvudfrÄgorna som stÀlls Àr: ? Hur ser pedagogerna pÄ matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? UtgÄngspunkterna Àr teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lÀtt skilja pÄ bra och dÄliga galtar, och dÀrmed sÄlla bort galtar med dÄlig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gÄ till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att fÄ en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat pÄvisas att dessa egenskaper har nÄgon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, Àven om de kan ge indikationer om den.

Anthelmintikagruppen bensimidazoler (BZ) har anvÀnts pÄ mÄnga djurslag sedan början av 1960-talet. BZ verkar genom att hindra ??-tubulin dimerer att bygga pÄ mikrotubuli. Cellernas cytoskelett bryts dÄ ner vilket hÀmmar mÄnga viktiga funktioner som exempelvis förmÄgan till celldelningar. Att BZ Àr lÄgt toxiska mot vÀrddjuret har gjort dem populÀra, men den frekventa anvÀndningen har lett till resistensutveckling hos mÄnga nematodarter.

ABSTRACT. In the late 1960?s all the wolves in Scandinavia went extinct in the wild due to extensive hunting. In 1983 two new wolves immigrated and founded, together with a third immigrant in 1991, the population that exists today. Due to the fact that the population originates from less than a handful of individuals, the genetic variation is small.

Animationer av karaktÀrer och objekt Àr en viktig del vid skapandet av spel. Detta Àr nÄgot som det lÀggs mycket fokus pÄ att fÄ sÄ realistisk som möjligt, Àven spelfysik anvÀnds till viss del hÀr för att ge karaktÀrer möjlighet att anpassa sig till miljöer. Det hÀr arbetet undersöker och implementerar ett styrsystem, som anvÀnds för animations generering till en trasdocka, med hjÀlp av artificiell intelligens. Styrsystemet anvÀnder sig av en sjÀlvorganiserande artificiell intelligens för att generera animationer som följer ett specifikt beteende, i det hÀr arbetet har animationer som fokuserar pÄ att skydda höften skapats.Arbetet har gett goda resultat som indikerar pÄ att denna lösning fungerar för att generera animationer pÄ en trasdocka, som ska följa ett visst beteende. Detta visade sig möjligt genom att anvÀnda artificiellt neuralt nÀtverk kombinerat med genetisk algoritm..

Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pĂ„ flera sĂ€tt berör anvĂ€ndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pĂ„ vilket sĂ€tt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ă„ren 2005-2007, dvs Ă„ren före och efter lagens tillkomst, med fokus pĂ„frĂ„gestĂ€llningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehĂ„llsanalys och innefattar 206 artiklar frĂ„n morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvĂ€llstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevĂ€rt förĂ€ndrades under Ă„ren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DĂ€remot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

p53 Àr en transkriptionsfaktor som gör att celler gÄr i apoptos eller undviker cellproliferation vid DNA-skada. Genen inhiberar bl.a. CDK-komplexet och fÄr pÄ sÄ sÀtt cellcykeln att avstanna i G1-fasen. p53 kodar ocksÄ för Bax vilket inducerar apoptos i ett flertal celltyper; samt GADD45 som Àr involverat i DNA-reparation. I normala fall finns p53-proteinet i lÄga koncentrationer i cellen pÄ grund av dess korta halveringstid (ca 20 min).

En dynamisk svÄrighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svÄrighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sÀtt att göra detta gÄr ut pÄ att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svÄra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svÄrare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte gÄr lÄngsamt föreslog ett tidigare arbete tvÄ tekniker, dÀr den ena gick ut pÄ att ha information i förvÀg, och den ena fokuserade pÄ en vÀlskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bÀst för att hantera fiender vars svÄrighetsgrad styrs av variablerna hÀlsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D dÀr spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förvÀg presterar bÀst, men att den inte bör vara det enda som bestÀmmer svÄrighetsgraden.

American curly hÀstar har lockig pÀls och drabbas i vissa fall av hypotrikos vilket innebÀr hÄravfall. MÄnga tappar förutom pÀlsen Àven manen och svansen nÀr de fÀller. Lockig pÀls förekommer Àven hos katt, hund, mus och tamrÄtta samt extremt lockigt eller ulligt hÄr hos mÀnniskor. Flera av dessa Àr Àven drabbade av hypotrikos. Syftet med denna studie Àr att studera vilka gener som troligtvis styr utseendet och hÀlsan hos american curly.